Ja, herregud, kan man egentligen få en skönare avslutning på dagen?

Efter en lång planeringsdag på jobbet valde jag att avrunda kvällen hemma i soffan framför Champions League-kvartsfinalen mellan Barcelona och Arsenal. Därmed valdes alltså Malmö FF-Halmstads BK (1-1) bort, men med skickliga reportrar som Ole Törner och Christer Cederlund på matchen kände jag mig alldeles trygg…och vem kan väl påstå att det var ett dåligt val?

Vilken fantastisk underhållning. Igen.

Efter den första matchen mellan lagen, i London (2-2), skrev jag här i bloggen att Barca skulle käka upp Arsenal på Camp Nou och att Lionel Messi inte kommer att göra en anonym match till. Förstå därför att jag satte kvällsmackan i halsen när Gunners gjorde 0-1. Men faran var bara skenbar. Sedan drog nämligen Barca Show igång inför närmare 100 000 åskådare på Camp Nou och festen var nästan omgående över för Arsene Wengers gäng.

Det var förstås inte bara ”Leo” Messis förtjänst. Du såg väl framspelningarna, inte minst Pedros kvicka och vältimade ”macka” som ledde till det andra Barcelonamålet. Pep Guardiola kunde kosta på sig att njuta på läktaren. Han hade en karaktärsspelare som Carles Puyol avstängd, en matchvinnare som Zlatan Ibrahimovic skadad och en magisk dirigent som Andres Inesta på bänken. Ändå lekte hans lag ut ett av Premier Leagues absoluta topplag, ett av de åtta bästa i världen (kvartsfinalisterna i Champions League).

Det var fotbollsunderhållning på absolut världsklassnivå och ett ständigt hyllat lag som Arsenal fick finna sig i att dess elva vanlitvis väloljade kuggar såg ut som rostiga länkar i en cykelkedja som ännu inte oljats in inför vårsäsongen. Nästan som statister.

Leo Messi förtjänar förstås ett eget kapitel. Fyra (!) mål är det så gott som aldrig någon som gör på den här nivån. Man kan lugnt säga att Arsenal mötte sin neMESSIs, en motståndare som straffar minsta lilla misstag. En ny Maradona, säger en del. Men jag var gammal nog för att förstå Maradonas storhet när det begav sig och jag vill hävda att Messi är en klass bättre. Han är utan tvekan samtidens bästa fotbollsspelare och det är bara att beklaga Zlatan som kommit fram ungefär samtidigt. Hur ”Ibra” än försöker, hur bra han än blir, kan jag inte se att han någonsin ska kunna ta förstaplatsen, erövra tronen. Han får finna sig i att nöja sig med att som bäst rankas som tvåa i världen. Såvida inte folk tröttnar på att ge Messi alla priser och vill se lite omväxling, vill säga.

Nåja, Arsenal ska ha all heder för att laget gjorde ett gott försök att rubba kollossen Barcelona. Laget höll tack vare det där bortamålet och en stark avslutning hemma i London dessförinnan länge liv i matchen. Visserligen utan att vara riktigt nära, men ändå. Arsenal, utan sin motor Cesc Fabregas (som för övrigt ryktas vara på väg till Barcelona), stretade tappert på och ska ha en applåd för det.

Nu väntar Inter i semifinal och därmed upplagt för ännu en riktigt rolig duell, med matchen i matchen mellan spelarna som bytte klubb inför säsongen – Zlatan och Eto’o. Det är fördel Barcelona även i den drabbningen, men italienska Inter kommer att passa Barca betydligt sämre rent taktiskt. Det blir mindre ytor och mer kamp… och José Mourinho ska aldrig underskattas. Då behöver Guardiola en frisk Zlatan som komplement till vesslan Messi på planen. Bara att hoppas att han snart är tillbaka.

Men det är en annan historia. Nu ska jag bara njuta av den här kvällens sista timme.

Malmö FF? Det är nu laget ska upp till bevis. Kalmar FF borta och formstarka Häcken hemma blir stora prövningar och det är nog först nu vi kan förvänta oss en fingervisning om lagets verkliga styrka den här säsongen.

Då har man sett årets kanske bästa fotbollsmatch hittills. Visserligen grumlades Champions League-kvartsfinalen mellan Arsenal och Barceloba lite av en felaktigt dömd straff, men ändå. Så där fantastisk kan alltså fotbollen vara när det är två konstruktiva, skönspelande lag som möts. Då blir det förstås mål också, fyra den här gången. Allt man kan önska sig, om man nu inte är insnöad på försvarsspel förstås. För där lämnade båda lagen, men mest Arsenal, en del övrigt att önska.

Inför det här mötet var jag inne på att Arsenal skulle passa Barca bra, eftersom laget i sin iver att anfalla lätt lämnar blottor bakåt. Där fick jag rätt, även om det bara var Zlatan Ibrahimovic som kunde utnyttja dessa blottor fullt ut. Bara och bara, förresten. Zlatan gjorde två riktigt snygga mål och bevisade väl en gång för alla att han är de stora matchernas man, att han inte har några som helst problem med formen just nu, att han kan klara sig alldeles utmärkt även mot Premier League-motstånd om de egna lagkamraterna är de rätta, att han är en av världens absolut bästa fotbollsspelare. Så oerhört skönt att vi har denne ”Ibra” att hänga upp intresset kring när den betydligt torftigare allsvenska lunken annars dominerar utbudet av fotbollsunderhållning här hemma. Bravo Zlatan, tack för showen. I den här matchen var du ljusår viktigare än (en lite fladdrig) Messi för ditt lag. Och då ska ni veta, alla som läser den här bloggen, att Messi är min favoritspelare i världen just nu.

2-2, alltså. ”Öppet fortfarande” sa experterna på teve. Det kanske kan förefalla så, på papperet, speciellt som Barca felaktigt fick Carles Puyol utvisad och avstängd inför returen.

Men då ska alltså Arsenal vinna på Camp Nou. Det kan förstås hända, man ska aldrig säga aldrig, men det känns oerhört långsökt, speciellt som matchen i dag såg ut fram tills Baractränaren Pep Guardiola ansåg att saken var klar, bytte ut Zlatan och lät Thierry Henry få sina hyllningar av gamla hemmapubliken. Generöst i överkant, det misstaget lär Guardiola inte göra om i nästa match när det ska avgöras och Barcaspelarna lär inte släppa in Arsenal i matchen en gång till. Dessutom har jag svårt att se Leo Messi göra en till så pass – relativt sett – anonym match mot samma motstånd.

Nej, 2-2 var ett bra resultat för Barcelona i London. Nu räcker inte oavgjort, inte 0-0 eller 1-1 i varje fall, för Arsenal på Camp Nou. Londonlaget måste vinna och tvigas därmed öppna sig ännu lite mer inför den 100 000-hövdade hemmapubliken. Barca kommer att käka upp Wengers grabbar, som dessutom inte har sin motor Fabregas att luta sig mot i den matchen. Ettan är given, det här tar Barca hem nu.