2/12
Maria Kallio:
Som jag har saknat finska Leena Lehtolainens polis Maria Kallio. Den senaste boken om henne (så vitt jag vet) på svenska kom 2007 och hette Studio Näktergalen. Efter det har minst fyra böcker kommit ut i Finland som inte översatts. Förrän nu! Jag har nämligen precis upptäckt att Bazar förlag tänker satsa på Leetholainen och Kallio. I mars ger de ut Var är alla flickor nu?, den senaste delen i serien som kom ut i Finland 2010.
För den som inte stött på Maria Kallio kan jag berätta att hon arbetar som polisinspektör vid Esbopolisen. Hon är feminist, har en jur kand, älskar att åka skidor och spela elbas. Hon älskar också sitt jobb men får kämpa för att göra sig hörd och få respekt bland sina manliga kollegor.  I seriens början (de tre första delarna som inte heller de är översatta till svenska) är hon singel men träffar så småningom matematikern Antti som hon gifter sig och skaffar barn med. Liksom så många andra kvinnliga deckarhjältar får hon sedan slita hårt för att få passionen för yrket att gå ihop med familjeliv och kärlek.
Snöjungfrun, den första boken på svenska, börjar med att Maria Kallio gifter sig och då beskriver hon själv sig så här: ”Jag tillhör de kvinnor som visserligen som småflickor drömt om bröllop, men som snabbt insåg att en brudslöja och en rik karl inte är livets yttersta mål. Från femton till trettio var jag en inbiten singel, och faktum är att jag fortfaramde ibland frågar mig vad som fick mig att svara ja när Antti Sarkela friade. Naturligtvis älskade jag Antti men jag älskade min frihet ännu mer och tyckte i högsta grad om mitt oregelbundna arbete.”