Äppelträd till salu!

Av Therese Malmqvist 17 april 22.45

Igår styrde vi kosan mot Danmark för att hämta äppelträd till vår odling. 100 stycken, vilket man kan tycka är ganska många. Och det är det ju också. Så nu när vi bestämt hur många vi ska sätta så har vi ganska många äppelträd över och dem är till salu.

äppelträd_till_salu

Om ni är sugna på ett eller flera äppelträd (eller kanske en äppelodling!?) kommer vi att sälja dem under hela påskhelgen. Träden har bara rötter (barrods på danska), vilket är lämpligare än träd som vuxit i kruka då man ska plantera på våren. Priset är 200 kr st (jmfr. med c:a 400 kr på en plantskola). Sorterna vi har är Aroma, Discovery, Ingrid Marie och Katinka.

Vägbeskrivning för er som är sugna på att köpa äppelträd: Mitt emellan Ystad och Sjöbo på väg 13. Om man kommer från Sjöbo är det c:a 10 minuters bilfärd söderut mot Ystad och om man kommer från Ystad är det c:a 10 minuters bilfärd norrut mot Sjöbo. Skyltning finns vid vägen.

Välkomna att köpa äppelträd!

 

 

Inte nog med att vi renoverar – vi tänkte fixa en äppelodling också…

Av Therese Malmqvist 15 april 21.05

Ja – ni läste rätt! En äppelodling.

Vi har ju ganska mycket tomtmark. 4300 kvadratmeter för att vara ganska exakt och större delen av marken är gammal åkermark och inte anlagd trädgård. Vi ÄLSKAR äppelmust, äpplejuice och äppelpaj (ja, nästan allt som börjar med äpple-). Så vi håller nu på att anlägga en egen liten äppelodling på vår tomt.

Imorgon ska vi upp i ottan för att åka till Danmark och köpa äppelträd. Danmark igen tänker ni som följer bloggen!? Ja, Danmark igen. Det är nämligen facila priser på äppelträd i större kvantitet om man åker över sundet och de svenska äppelodlarna köper även sina träda från Danmark. Så under påskhelgen har vi några hål att gräva till de dryga femtio äppelträd som skall ingå i vår äppelträdgård. Det är lite att sätta sig in i om man ska ha en äppelodling. Bland annat pollinering som är en halv vetenskap. Hur som helst bör odlingen bestå av flera olika sorter som kan pollinera varandra (annars blir det ingen frukt). Vi fick hjälp av plantskolan som vi köper träden från med en lämplig mix av äpplen som är goda att äta, musta och göra paj av, några tidiga äpplen och några senare för att vi ska få längre skördeperiod och inte minst så pollinerar dessa äppelsorter varandra.

Vi har en dröm om att om några år få så stora skördar att vi kan beställa vår egen must på Sövde Musteri, som inte ligger långt ifrån ladan. För att få must på sina egna äpplen krävs en skörd på minst ett ton. Så Vi hoppas att de äppelsorter som vår lilla odling kommer att bestå av ger en rik skörd om några år.

Vår äppelodling kommer att bestå av sorterna AromaDiscoveryIngrid Marie och Katinka.

Äpplen_NBVOEL

Kollage av bilder från Erling Nielsens Planteskole.

Utredning??? Eller vad heter det när man piffar till det i trädgården?

Av Therese Malmqvist 14 april 17.12

Jag saknar ett ord för motsvarigheten till inredning när man gör det utomhus. Utredning skulle kunna vara ett alternativt ord som, direkt översatt, skulle kunna fungera som att inreda men utomhus. Men att säga t.ex. ”jag jobbade med lite utredning i trädgården i helgen”, låter onekligen som något annat. Ni fattar…?

Förra året la vi sten runt våra bärbuskar men stenen har sjunkit ner i marken under vintern och det är svårt att underhålla gräset som växer runt buskarna. Från början tänkte jag bara gräva upp och lägga om stenen men allt eftersom jag grävde kom jag på att jag istället skulle göra om kanterna på alla bärbuskar och istället lägga tegelstenar runtom. Med tegelstenar blir det även lätt att göra ramarna runt alla bärbuskar lika stora och i linje med varandra. Så så fick det bli. Nu har vi sex ramar av tegelstenar som rymmer röda och svarta vinbär, röda krusbär och rabarber. En ram gapar tom i väntan på en gul krusbärsbuske som vi ska införskaffa. Sedan börjar vår bärodling bli komplett.

tegelkanter

Vi har alltså sysselsatt oss med lite utredning – eller piffning i trädgården.

Det knoppas på fönsterbrädan

Av Therese Malmqvist 10 april 22.24

Det krävs allt en liten uppföljning av vår tomatodling – vi var nämligen själva ganska osäkra på vad det skulle bli av den. Men med ett litet drivhus på fönsterbänken i stan har det tagit sig riktigt fint, de små tomatplantorna.

förgro_tomater

Vi satte två frön i varje kruka och i alla små krukor utom en har det också kommit upp två små gröna stjälkar. Vi har troligtvis missat att lägga ner frön i den som gapar tom. Plantorna kommer nu att få växa till sig lite till och sedan kommer vi att plantera isär dem i större krukor. Det är första gången som vi odlar tomater från grunden så vi har så gått det går läst oss till hur man driver upp tomatplantor. Har ni några tips till oss på vägen?

Bråkar ni aldrig? Golvkonflikten del 1

Av Therese Malmqvist 9 april 22.13

Vi får ofta frågan ”bråkar ni aldrig?” eller ”är ni alltid överens om hur ni ska ha det?”. Och det är givetvis en befogad fråga.

För inte kan man väl gå igenom en helt konfliktlös renovering?

Det går säkert. Men att inte vara överens om allt är nog snarare en regel än ett undantag. Vi är ABSOLUT INTE överens om allt. Däremot är vi överens om det mesta, vilket är väldigt skönt. Hade vi inte varit det så hade nog vår renoveringsresa inte varit lika rolig.

Men nu har vi en konflikt. En golvkonflikt.

Vi har sedan länge bestämt att vi ska ha betonggolv. Eller åtminstone känslan av ett betonggolv. Vi har nu senast diskuterat huruvida via ska ha slipad betong eller flytspackel som slutyta. So far so good.

Tills arkitekten får en idé.

Och ja, det är visserligen hans jobb att komma med idéer och han gör det fantastiskt bra. Men en dag, helt hipp som happ, kommer Marcus hem med kalkstensplattor och tycker att ett golv i kalksten vore på sin plats istället för ett betonggolv. Kalksten är otroligt vackert, det råder det inte den minsta tvekan om. Men ett golv i kalksten innebär en betydligt högre kostnad än vad vi har räknat med. Samtidigt är vi överens om att inte kompromissa i vårt drömprojekt.

golvkonflikten

Så nu ligger det där på sovrumsmattan, de fyra kalkstensproverna, likt en barriär i en konflikthärjad zon.

Och förhandlingarna i golvkonflikten fortsätter.

 

 

 

Ett potatisland blir till

Av Therese Malmqvist 31 mars 20.22

Första steget i vårt lilla självförsörjningsprojekt är att gräva ett större trädgårdsland för bland annat potatis och grönsaker som vi tror att vi kommer att förbruka större kvantitet av.

Så det ägnade vi helgen åt (ja, vi gjorde visserligen andra saker som att rensa ogräs, klippa grenar, jämna ut gräsmattan, sitta i solen lutade mot fasaden och lägga en sista hand på vårt köksgolv innan gjutning). Men helgens stora grej fick liksom bli det nya trädgårdslandet.

potatisland01

Vi började med att mäta upp det så stort som vi vill ha det , slog ner pinnar i hörnen och drog ett snöre runt dem för att ha något att navigera jordfräsen mot för att få raka kanter.

Och sen fräste vi (vi och vi, det var i själva verket Marcus som fräste och jag hejade på) på! (Själva grejen med att köra såg ut så här, där kan man även se hur landet såg ut innan det blev uppkört.)

potatisland02

Och ungefär så här ser det färdiga resultatet ut, minus grästuvorna försås. De har vi krattat bort.

potatisland03

Vi gjorde en utflykt till Österlen i fredags för att samla inspiration och för att göra några inköp till ladan. Med oss hem kom bland annat två säckar sättpotatis. Dels Princess som är en ganska tidig potatis och som lämpar sig väl för lagring och så en säck Mandelpotatis eftersom vi tycker att det är så otroligt gott. Just nu ligger sättpotatisarna framme i ljuset i ladan för att de ska få ålar innan vi ska sätta dem. Troligtvis kommer det att ta några veckor men när potatisen väl är redo så finns ett helt nytt trädgårdsland som är redo att ge oss mer potatis.

Om någon hade påstått att jag skulle förgro tomater hade jag skrattat

Av Therese Malmqvist 27 mars 18.18

När jag var i tonåren trodde jag uppriktigt att jag var allergisk mot all form av trädgårdsarbete. Jag ville inte ha jord under naglarna, skulle inte rensa rabatter och tyckte att grönsaker införskaffades bäst från den lokala handlaren.

Om någon, för några år sedan, hade påstått att jag idag skulle få för mig att förgro tomatplantor med frön från förra årets egenodlade tomater, hade jag skrattat.

Nu hoppas jag snarare att jag skrattar av lycka när jag i sommar går ut i trädgården och plockar våra egenodlade tomater. Odlade från grunden och förgrodda i ett litet drivhus i vardagsrummet i stan.

tomatfron

Skrattar bäst som skrattar sist. Nu ska det banne mig bli tomater.

Inför odlingssäsongen – självförsörjningsprojektet

Av Therese Malmqvist 25 mars 22.51

Hörrni, odlingssäsongen kommer, tack vare det milda vädret, att inledas tidigare i år än förra året. Just nu håller vi på att planera för vad vi ska odla i år. Vi kommer att utöka vårt trädgårdsland med ett större potatisland och ett större land för grönsaker som vill ha mer utrymme än det som finns i pallkragarna vi har sedan tidigare. Norr om de befintliga odlingslådorna kommer vi alltså att anlägga ett större odlingsland. Mellan de befintliga odlingslådorna och det nya landet kommer vi att ha bl.a. olika sorters rabarber, vinbärsbuskar, krusbär och hallon. Bilden nedan är från i somras och där ser ni även var det nya trädgårdslandet ska placeras.

odling2014

På längre sikt hoppas vi kunna vara någorlunda självförsörjande på frukt, bär och grönsaker, åtminstone under sommaren och hösten. Frågan om vilka grönsaker vi skulle sätta kom då upp för diskussion och vi började leta på olika forum för tips på grönsaker för att få en varierad skörd som sträcker sig från tidig sommar till (gärna) långt in på hösten. Vi hittade den nya boken Rätt ur jorden: Handbok i självhushållning av Bella Linde och Lena Granefelt (Ordfront, 2014), vilket verkar vara den perfekta guiden för självförsörjning. För oss handlar den här ambitionen mest om att vi verkligen värdesätter och njuter av möjligheten att ha utrymmet att odla på och att kunna gå ut och plocka det vi behöver för en middag.

ratt-ur-jorden

Vi är riktigt taggade inför den kommande odlingssäsongen och hoppas på en rik skörd. Oavsett hur vårt odlingsprojekt går är åtminstone en sak säker – och det är att man känner sig otroligt rik när man kan gå ut i trädgårdslandet och hämta potatis till middagen.

 

Oljning, armering, plantering och trädplacering

Av Therese Malmqvist 24 mars 09.19

Oljning, armering och trädplacering. Det är kort och gott det som vi ägnat helgen åt.

Oljning – vi har oljat in takfönstren i homejan och droppkanten i ek som sitter under fönstret. Detta borde ha blivit gjort tidigare men när allt detta var klart i höstas kom en bebis och vi fick annat att tänka på. Och så måste det vara torrt ute och temperaturen måste vara några plusgrader för att resultatet ska bli bra. Och i helgen var den tillräckligt hög och ingen fukt i luften så då passade vi på.

oljning

Armering – Vi har lagt ut armeringsmattorna i vårt blivande kök igen. Vi var ju aningen förhastade med att lägga ut dem i tron på att vi skulle lägga golvvärmen ovanpå armeringen. Men det var ju fel. Så vi fick plocka bort armeringsmattorna, lägga golvvärmen och lägga tillbaka armeringsmattorna ovanpå.

armering

Plantering - Vi har utökat innehållet i våra rabatter med anemoner och dahlior. De planteras nu (dahlior kan även förgros i kruka innan de planteras ut senare i vår) och blommar från juni/juli till september. Vi återkommer med en rapport om resultatet av planteringen i sommar.

anemonter

Trädplacering – Att få ordning på trädgården kommer nog att ta sin tid, därför börjar vi arbetet med att anlägga trädgården parallellt med renoveringen. Många väljer att spara trädgården till sist men med tanke på hur lång tid det tar för träd och buskar att växa till en ansenlig storlek så väljer vi att tidigt börja sätta träd. För att få ett hum om var vi ska placera träden för att skapa rumslighet i trädgården och samtidigt behålla utsikten runtom ladan har vi slagit ner trästavar i marken (vi berättar mer om det i ett eget inlägg).

Och vips så hade helgen gått.

10 saker du bör tänka på om du vill bygga om en ladugård

Av Therese Malmqvist 20 mars 19.17

Nu har vi bloggat och berättat om vår renoveringsresa här på Skånska Dagbladet under ett års tid. Under det gångna året är det många som hört av sig till oss och berättat att de drömmer om att göra ett liknande projekt – vilket vi tycker är helt fantastiskt.

I bloggens begynnelse sammanfattade vi tio punkter med faktorer som är bra att tänka på om man vill bygga om en ladugård men det är som sagt ett drygt år sedan och ni är säkert många läsare som inte har hängt med hela tiden. Så här kommer de – en favorit i repris – våra tips om du också är sugen på att bygga om en ladugård.

att_tanka_pa

  1. Läge – Location, location, location: Ska man satsa på ett sånt här projekt måste man veta att man kommer att trivas där när projektet är genomfört och att man vid en eventuell försäljning kan få tillbaka pengarna man investerat (om inte annat är banken intresserad av det…).
  2. Area – hur många kvadrat behöver ni: Fundera över vad vilka ytor ni behöver för ert boende, framförallt för umgänge, matlagning och sovplatser. Både för stort och för litet kan skapa problem av olika slag. För stort kan t.ex. skapa onödigt stora kostander, både vid renovering och senare vid drift. För litet kan innebära att du/ni växer ur boendet snabbt och fastigheten betingar ett lägre pris vid försäljning. Vi ansåg att en area på 120-180 kvm var passande för vårt behov.
  3. Konstruktion: Det är viktigt att tänka på om det ens är möjligt att bygga om ladugården till hus utifrån det behov du/ni har och vad som kan gå förlorat på det i form av den ursprungliga karaktären. Fundera på hur huset ska isoleras i tak och väggar. Ta reda på vad som behöver göras med tak, väggar och golv för att få det beboeligt. Ta reda på vilka möjligheter det finns t.ex. att dra in avlopp, vatten och elektricitet.
  4. Brunn: Vi hade turen som köpte en tomt där brunn redan fanns men brunn finns självklart inte i anslutning till alla ladugårdar. Ta reda på hur  ni ska få vatten till ert nya boende. Om det finns en brunn – ta reda på hur tillgången på vatten ser ut i brunnen eftersom brunnar kan sina. Att gräva en ny brunn kan vara mycket kostsamt. Till en ny brunn måste även vattenledningar dras under tjäldjup, ta reda på hur marken ser ut då missgynnande markförhållanden kan leda till stora kostnaden.
  5. Avlopp: Finns avlopp i anslutning till ladan och fungerar det i såna fall? Ta reda på vad som gäller för avlopp i den aktuella kommunen.
  6. El: Finns det elektricitet inkopplat till tomten? Om inte – kolla upp kostnaden för att dra dit det, kostnaden för att dra in el är från c:a 20 000 kr och uppåt beroende på vart i landet man bor.
  7. Bygglov: Får man ens bygga om ladan till bostad? I och med att man byter verksamhet på fastigheten krävs alltid ett bygglov. För bygglov behöver man framställa ritningar, ha en kontrollansvarig och, om kommunen kräver det, även en konstruktör. Se även till att konsultera något som är kunnig inom byggande och ur en planlösning bör utformas, t.ex. en arkitekt. Äldre byggnader i kulturlandskap kan t.ex. anses ha ett bevaranadevärde, vilket man bör ha i åtanke när man ritar upp sitt förslag till förändringar. Vi ansökte om förhandsbesked om bygglov innan vi köpte tomten och ladan, något att rekommendera så att man inte står och har köpt en fastighet som inte får byggas om, mer om förhandsbesked kan ni läsa här. Kostnaden varierar mellan olika kommuner men man bör avsätta minst 50 000 kr för bygglov och kostnader relaterade till det.
  8. Uppvärmning: Uppvärmningen styrs såklart av hur du ska använda huset och hur huset är byggt. Fundera över vilka möjligheter som finns för ditt hus. Det blir även en ekonomiskt avvägning som bör göras i förhållande till den framtida driftkostnaden.
  9. Restid: Hur lång tid tar det att åka till er dröm? Det bör inte ligga för långt bort och inte heller för nära. Resan till och från projektet får inte kännas för påfrestande då den kommer att göras många gånger. För oss var det viktigt att det var så pass långt bort att vi ”kom bort från stan” men ändå så pass nära att det inte blev en jobbig resa dit. Resultatet blev 45 minuters avslappnande bilfärd på trafiksäker och vacker väg.
  10. Grannar: Knacka på och hälsa på grannarna innan ni gör en affär. Fråga dem om fastigheten, omgivningen etc. På landet är bra grannar guld värda. Vi har tre fantastiska grannfamiljer längs vår väg och har fått mycket information om fastigheten genom dem. Passa på att förankra ert projekt hos dem och bjud in dem för att titta, på så sätt kan ni undvika obehagliga överklaganden mot bygglovet.
Läs våra bilagor