Nervositeten som uppstår när detta kuvert ligger på hallmattan en helt vanlig majmåndag när man kommer hem från jobbet.
Jag ringde direkt till Marcus som fortfarande var kvar på jobbet och frågade om jag skulle slita upp det på direkten eller om jag skulle vänta tills han kom hem och öppna det under cermoniella omständigheter. Men vi är ganska otåliga båda två och gick på alternativ ett.
Och vet ni!? Det gick bra och vi fick ett JA från Sjöbo Kommun.
Nu har vi äntligen bygglov!
Tyvärr har vi inget nytt att rapportera på ladan-fronten sedan förra veckan. Vi har tyvärr försummat ladan under den gångna helgen, till förmån för en helg i Göteborg och Göteborgsvarvet (för Marcus del, undertecknad hejade på).
Men häromdagen fick vi frågan ”Hur hittar man en lada?”, från ett par som är sugna på att göra samma sak som vi gör.
Så här hittade vi vår lada:
Från början letade vi efter en skånelänga och var på en visning av en skånelänga bara några hundra meter ifrån ladan. Den var i riktigt risigt skick men vi gillade omgivningarna och prisbilden i området passade oss bra så vi gjorde en ”nära dig”-sökning i Hemnet-appen samtidigt som vi var ute och åkte och av en slump hittade vi en tomt med en ladugårdsbyggnad på och åkte dit och kikade. Boningshuset som tidigare stått på tomten hade brunnit ner och kvar på tomten fanns ladan och faciliteter som brunn, el, avlopp/trekammarbrunn och en uppvuxen tomt – vilket öppnade upp för idén att bygga om ladan till hus.
Marcus har dessutom alltid svurit lite smått över alla gamla ladugårdar som står och förfaller runtom i landet och med det gemensamma intresset för renovering kändes det helt självklart att vi skulle bygga om ladan.
Vi hittade alltså vår lada (som egentligen såldes som en tomt), via en mäklare. Det var flera vändor kring ladan innan det blev ett köp och vi fortsatte faktiskt att titta på andra objekt också, t.ex. finns det en hel massa hus i området runtomkring oss som står obebodda och har gjort det under många decennier. Vi tog då reda på vem som ägde marken och husen och kontaktuppgifter till denna (dock kom vi aldrig så långt att vi ringde och frågade om de hade intresse av att sälja).
Att bara åka runt och titta är nog vårt starkaste tips. Och om ni hittar något som ni tror kan passa – knacka på hos en granne och ta reda på vem som äger det. Värt att tänka på är att det kan vara ganska kostsamt att stycka av mark runtomkring. Men samtidigt är det ju så synd om alla fina ladugårdsyggnader som står och förfaller. Tyvärr finns det gott om dem i Skåne (och säkert i andra delar av landet också). Ett stort plus med ladugårdsbyggnader är att de oftast har en gedigen konstruktion och ingenting att dölja (t.ex. otjänligt avlopps-/vattensystem, elektricitet och ev. vattenskador. Däremot är det en hel del arbete med att få det beboeligt.
Vad hände egentligen under förra veckan?
Vi hade ju till och med några dagar extra ledigt. Under tre hela dagar var det all work and no play kan man säga. Vi snackar hårt arbete. Om möjligt det hårdaste av arbeten som vi kommer att utföra.
Förra helgen började Marcus att ta upp en kvadratmeterstor yta där murstocken ska stå. Tanken var att vi skulle gjuta ett nytt fundament för murstocken så att vi med säkerhet vet att golvet klarar av att bära den flera ton tunga murstocken som kommer att resas.
Och där, mitt i rivningsmassorna från den lilla ytan vi skulle ta upp, dök första (och förhoppningsvis sista, en lada har ju inte så mycket att dölja) oväntade överraskningen upp. Nämligen undermålig och väldigt fuktig isolering samt ett så tjockt betonglager att det troligtvis skulle kräva resurser från ett halvt värmevärk för att värma upp det. Så på några dagar bestämde vi oss för att ta upp hela golvet och ska därefter göra om det och gjuta in andra värmeslingor. Vi fick låna en bilningsmaskin av Marcus kompis Pepa och så satte vi igång.
I ärlighetens namn gick det ju inte så snabbt som vi hade hoppats. Vi hade räknat med att hinna bila upp hela golvet under en dag. Det tog tre.
Sent igår kväll var vi äntligen klara (bilden ovan är tagen mitt i arbetet) med bilningen. Däremot återstår det angenäma arbetet att få ut betong, armeringsjärn (som den som lagt golvet varit onödigt generös med) samt isoleringen. Vi snackar muskelstyrka och envishet för att få ut allt. Men ut ska det.
Och efter detta arbete är vi antagligen redo för beach 2013 också.
I söndags, på väg till ladan, stannade vi till vid Kulturens Östarp som är ett helt fantastiskt utflyktsmål. Vi skulle bara stanna en kort stund för att äta picknick och titta på den typiska allmogeträdgården som finns där. Men vi blev kvar en lång stund, bekantade oss med en katt, tittade in i de olika husen, försökte gå på styltor, tittade på den fina djuren och sist men absolut inte minst studerade vi växtlighet i trädgården.
Innanför de olika och välklippta buxbomshäckarna finns hundratals växter. Vi kommer att göra ett besök till i sommar när det är lite grönare.
Upplägget med att dela in trädgården med buxbomshäckar passar inte riktigt i vår trädgård så vi kommer mest att inspireras av de olika växterna som finns i trädgården – vi vill ju ha växter som hör hemma i en klassisk skånsk trädgård.
Kulturens Östarp får bli dagens tips – ett jättemysigt utflyktsmål för hela familjen oavsett om man är i en renoveringsprocess eller inte. Och glasskiosk hade de också.
Under helgen som gick fick vi en hel del uträttat. Och som en bonus var vädret helt fantastiskt.
Himlen var så blå som en vårhimmel kan bli.
Vi har köpt lite tegel också. Eller lite och lite. ganska mycket kan man säga. Det kommer från ett rivningshus och det finns en hel del andra husrester med i högarna. Som tur är har vi ett tegelsorteringsproffs vid namn Oden som sköter sorteringen av stenar och slänger det som inte är tegelsten.
Och så har vi planterat en svartvinbärsbuske. Nu hoppas vi bara på att den tar sig ordentligt så att vi kan skörda svarta vinbär i sommar.
Marcus har även börjat slå upp golvet i det som ska bli vårt kök eftersom vi ska gjuta ett nytt fundament där murstocken ska stå. Hur detta arbete går till berättar vi mer om i ett senare inlägg.
Under veckan som kommer hoppas vi på att få bygglovet så att vi kan sätta igång på allvar.
Någon som är helt fantastiskt med att hålla på med ett renoverings-/ombyggnadsprojekt är alla entusiastiska, hängivna och fantastiskt duktiga människor man träffar på. Allt ifrån skickliga hantverkare till byggnadsvårdsfantastier och andra husrenoverare.
Jag (Therese) jobbar delvis i Örebro, vilket innebär en del pendlande med tåg. I måndags när jag klev på tåget i Malmö för att åka norrut hamnade jag mitt emot Anders. Anders berättade att han arbetade med att renovera slott. Vilket fantastiskt jobb. Tänk att få renovera slott. Och då blev jag såklart tvungen att berätta om Hökatorp Slott. Och hur det blev Hökatorps Slott. Därefter spenderade vi flera tågtimmar med att prata om att ifrån trädbeskärning till uppvärmning och hur man hittar bra hantverkare som är att lita på. Och så visade det sig att Anders hade ett företag som importerar och säljer sten, bland annat marmor som vi planerar att ha i både kök och badrum.
Så bara sådär, på en tågresa som förväntades bli ganska tråkig och långdragen hittade jag både en inspiratör och eventuell marmorleverantör i Marmor-Anders.
Jag är väldigt glad över att det inte var mitt i en Wallanderfilm vi befann oss i helgen då vi gläntade på locket till brunnen på tomten, trots att vi faktiskt befinner oss i Wallanders hemtrakter. Vi håller på att förbereda för att kunna testa pumpen till brunnen så snart vi fått bygglovet och elen är påkopplad.
Återigen fick vi hjälp av Tore. Tores hund, Kia, hjälpte till att hålla ställningen på gården.
Det här med vår brunn är ju en aningen spännande historia. Förutom det som bör finnas i en brunn hittade vi även en rostig stege. Hur länge stegen befunnit sig i brunnen är högst oklart men vi gissar på minst ett år – säkerligen längre. Den var väldigt rostig och vattnet lär ju vara detsamma.
Lite rostigt vatten till lunchen!?
Såhär, lagom till att odlingssäsongen drar igång på allvar har vi äntligen färdigställt vårt trädgårdsland och gjort klart stenläggningen runt odlingslådorna, som vi skrev om för ett par veckor sedan. Det känns helt fantastiskt att vi så småningom kommer att kunna skörda färskpotatis och små spröda och krispiga morrötter från de här lådorna. Nu är det möjligt att jag jinxar det här bara för att jag målar upp en så romantisk bild av hur jag önskar att den här odlingshistorien ska fortlöpa. Hur som helst är vårt trädgårdsland så redo som ett trädgårdsland kan bli
Färdigt! Trodde vi när stenen i mittgången var på plats.
Och stensättningen blev så bra som en relativt spontan stensättning med man-tager-vad-man-hafver-sten kan bli.
Provgick och allt för att se så att det kändes bra att trampa runt där bland odlingslådorna. Och det kändes väldigt bra.
Men så kom vår granne, Tore, som vi berättat om tidigare, gåendes och undrade om vi ville ha fler pallkragar till vårt trädgårdsland. Och det ville vi ju såklart, om vi odlar på höjden kan man ju tänka sig att det blir mer växtkraft i lådorna.
Så vi får allt ta tillbaka det där med att pallkragarna var redo för odling för ett par veckor sedan. För NU är de ännu mer redo!
… och nej, det är inte våren vi talar om längre. För den har ju kommit med besked och det är vi så glada över. Det varmare och vackra vädret gör dagarna både längre och mer njutbara. Och så börjar ju träd och buskar i trädgården att knoppa sig.
Vi inväntar fortfarande vårt bygglov och just nu känns det som att tiden står stilla. Men som sagt, den som väntar på något gott. Just nu håller vi mest tummarna för att det går igenom så att vi får börja bygga snart. Att vi inte har fått bygglovet ännu innebär nämligen, enligt den nya PBL:en (plan- och bygglagen) att vi inte under några som helst omständigheter får påbörja någon del av bygget innan bygglovet är godkänt. Det är ju lite tur i oturen att vi har en stor tomt som är kraftigt eftersatt och vildvuxen, för den har trots allt behövt vår uppmärksamhet. För ett par helger sedan då solen började värma, fick det rejäla trädgårdsarbetet ge vika för lite trädgårdspiff. Nu har vi en kruka med penséer utanför entrén.
Under tiden som vi väntat på bygglovet har vi även kunnat göra mycket research, bland annat har vi hittat webbplatsen Varmsamt, som är en sida om byggnadsstilar och varsam renovering – perfekt om man vill veta vad som passar till sitt hus och en möjlighet till inspiration i en renoveringsprocess, t.ex. i skedet innan en arkitekt kopplas in.
Ska du renovera din bostad och är osäker på vad som är karaktäristiskt för just ditt hus och dess tidsepok? Webbplatsen Varsamt har svaret, t.ex. har vi lärt oss att man under 1920-talet, då vår lada är byggd, inspirerades mycket av 1700-talets former och att fint hantverk och omsorg i alla detaljer kännetecknar den här tiden. Besök webbplatsen Varsamt.
EFTERLYSNING!
Vi letar just nu efter en trädgårdsgrupp i trä, något i stil med trädgårdsmöbeln på bilden nedan. Den får gärna ha några år på nacken och lite avflagnad färg eller träribbor som behöver bytas ut avskräcker oss inte.
Har du en trädgårdsgrupp i den här stilen som bara står och skräpar och som du vill bli av med? Eller har du tips på var vi kan hitta en?
Maila oss på hokatorp@gmail.com.
Namn: Marcus Hultberg
Namn: Therese Malmqvist
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Lars J Eriksson, 040-6605539 |
Redaktionschef: Mimmi Karlsson-Bernfalk, 0708-771048 |
Webbchef: Eva Emmelin, 040-6605588 |
Tjänstgörande webbredaktör: , webbred@skd.se, 040-6605666 |
Kontakta Skånska Dagbladet, växeln, 040-6605500 |
Postadress: Box 165, 201 21 MALMÖ |
Besöksadress: Östergatan 17 |
Kontakta Skånskans journalister. |
Tipsa Skånska Dagbladet |
Skicka insändare |
Prenumerationsärenden |
Annonsera i Skånska Dagbladet och på Skånskan.se |
Om cookies
Prenumerera på den här bloggen
