Törners MFF-blogg - Bloggar

Arkiv för ‘Agon Mehmeti’

Barbershopvarning på matchstället

1 maj, 2012 av Ole Törner

Det fanns en hel del som drunknade i eftersnacket om domaren Lerjéus insats i MFF:s match mot IFK Norrköping.

Tånkte passa på att ta upp ett par av de sakerna här och nu

Först och främst det nya match-stället, den nydesignade rödvit-randiga tredjedressen.

Jag twittrade alldeles före och under matchen att jag tyckte att den såg för jäklig ut och att den påminde om något en innebandydomare kunde haft på sig. Den uppfattningen står jag fast vid.

Kan därför inte låta bli att citera ett SMS jag fick under matchen från en mångårig supporterprofil:

”Men snälla rara.´Ge dom varsin halmhatt så har vi världens största barbershopkvartett! När till och med jag tycker kläder är fula, då är det illa!!”

Man kan lugnt säga att dressen delat åsikterna. Antingen verkar man hata eller älska den.

Bland dem jag följer på twitter och de reaktioner jag fått där och på andra ställen känns det som en klar majoritet är mot. Det snackas om pyjamasvarning, priser till dem som lyckas hitta klubbmärket bland alla de små ränderna och så vidare.

Samtidigt finns det många som hyllar dräkten. Oftast är det folk som inte är MFF:are. Och det kanske är där knuten ligger. Tröjan är snygg, men inte på MFF och den passar inte alls in i klubbens historia.

Många såg matchen och dräkterna. Ni som inte gjorde det eller behöver en uppfräshning av minnet kan titta här.

Vad tycks? Är det barbershop? Efter att ha läst SMS:et kan i alla fall inte jag frigöra mig från den hemska kopplingen, Frånsett Ebbe Jularbo-dragspel och joddling är det dessutom förmodligen den värsta sortens musik jag kan tänka sig. Och halmhatt passar inte ens på Björn Ranelid.

En annan sak som försvann är att jag tror att det är väldigt nära spel från start för Jasmin Sudic nu. Han kunde mycket väl ha varit med i elvan redan mot IFK Norrköping. Han känner sig redo och mannen han ska ”peta”, det vill säga försvarstränaren Daniel Andersson var inne på att göra just det draget. Till slut kom den samlade tränarstaben fram till att vänta lite till.

Men jag blir bara mer och mer övertygad om att Sudic gör comebackmatchen från start redan före EM-uppehållet.

Han är redo, Daniel Andersson ska så snart som möjligt koncentrera sig fullt ut på tränarrollen och det känns som om bästa möjligheten kommer i veckan mot antingen Mjällby AIF borta på torsdag eller Åtvidabergs FF hemma på söndag.

Mitt tips: söndag, men jag garderar med torsdag.

Glöm heller inte att Daniel Andersson har varit och är en fantastisk tillgång för Malmö FF. Men det är Pontus Jansson och Sudic som är framtidens backpar med Filip Helander som backup.

Det finns dessutom en speldetalj som blir bättre om man plockar in Sudic (eller Helander). Ni som läser här ganska ofta vet att jag tjatat länge om att MFF är uselt på offensiva hörnor, inkast långt upp på motståndarens planhalva och inläggsfrisparkar. Där blir man direkt mycket vassare med Sudic och Jansson!

MFF-klackens insats i Norrköping kom också bort i hanteringen. Där ska jag bara citera Norrköpings tidningar. Där skrev man: ”När 2-1 kom andades alla i Parken ut, frånsett den mäktiga bortaklacken!” Fint beröm.

Med detta sagt ska jag återgå till Michael Lerjéus och förklara lite varför Malmö FF helst inte vill se honom som domare.

Det finns nämligen en historik med usla insatser av Lerjéus just i MFF-matcher.

Förra året lyckades han i två bortamatcher missa tre grova påhopp. Mot Syrianska fick först Daniel Andersson ett slag i ansiktet av Peter Ijeh och sedan blev Agon Mehmeti sparkad i huvudet av en Syrianskaspelare. Inget hände. Mot Gais var det Daniel Larsson som i full fart sprang fram mot ett friläge när han fick en spark i huvudet och gick i däck. Lerjéus reagerade inte den gången heller. Nu var det alltså dags igen.

På lite lägre nivå har man ofta fingertoppskänsla nog att se till att vissa lag och vissa domare kan undvika varandra. Det borde gå i allsvenskan också.

Ibland går det helt enkelt snett i ett förhållande. Det behöver inte vara den ena partens fel. Båda kan vara skyldiga. Malmö FF och Michael Lerjéus passar helt enkelt inte ihop…

Agon Mehmeti, Daniel Andersson, Daniel Larsson, Filip Helander, Jasmin Sudic, Pontus Jansson, Uncategorized | 2 kommentarer »

Skämskudden är undanstoppad

30 november, 2011 av Ole Törner

Nu kan Malmö FF definitivt plocka undan skämskudden. Och dom som trodde att laget inte skulle kunna ta poäng i Europa league kan ta på sig en spetsig hatt och springa in och ställa sig i hörnet. 0-0 mot AZ Alkmaar var ett resultat med mersmak. I 75 minuter var MFF det bästa laget. Sedan tog orken slut och sista tio fick man springa på tandköttet.
De som sa att matchen saknade betydelse hade givetvis fel. En poäng är väldigt mycket bättre än noll och de cirka 700 000 kronorna som ramlade in i Malmö FF-kassan i och med poängen är heller inte fel att ha. De kan till exempel räcka till att bredda truppen med en av de unga testarna Emil Krafth eller Filip Tronét. De är fortfarande i hög grad aktuella.

Men det som framförallt gladde med poängen och spelet var att Malmö FF med eftertryck visade att det där med att man lär sig värdefulla saker för varje match man spelar på den här nivån inte bara är snack.
Rikard Norling påpekade efter matchen att spelarna nu gör allting lite snabbare, att man blivit bättre på att värdera och inte sätta motståndarna i numerära överlägen och att felprocenten i passningsspelet blivit väsentligt bättre. Något som syntes redan i den förra matchen borta mot Metalist i Charkiv.
Jag vill gärna lägga till att de enkla, ibland övermodiga, misstagen blivit färre. Det första allvarliga kom egentligen i den 43 minuter när Ricardinho gjorde en dum dribbling alldeles uppe vid Alkmaars straffområde, När den misslyckades ställde AZ snabbt om. Metalist hade troligen gjort mål på den kontringen.

För det hör till saken att Metalist Charkiv är ett mycket bättre lag än AZ Alkmaar. Ur svensk landslagssynvinkel är det naturligtvis glädjande att Rasmus Elm tokdominerar och att allt ska gå genom honom. Men i ett riktigt bra lag ska man ha fler sådana spelare.
Och den holländska ligan är övervärderad!
I takt med att Malmö FF lär sig mer och mer är det egentligen bara en sak som fattas för att man – och konkurrenter som HIF och andra allsvenska topplag – ska kunna hävda sig mot många fler lag i Europa league. Pengar! Vägen till att dra in de kulorna är huvudsakligen bättre tv-avtal.
Dels måste det in mer pengar i totala tal, dels måste de bästa lagen få betydligt mer av kakan. Det går inte att fördela så lika mellan alla klubbarna i allsvenskan och superettan som man nu gör om målet är att hävda sig i Europa.
Om tv-avtalet varit av danskt snitt hade MFF haft lika mycket i budget att röra sig med som till exempel Austria Wien. Ett snäpp till och man närmar sig AZ Alkmaar, som faktiskt leder den holländska ligan. Det är INTE skatterna som är avgörande, det är fördelningspolitiken och tv!
Agon Mehmeti, Yago Fernandez och Dusan Melicharek avtackades! Alla tre har gjort stora insatser för MFF – särskilt Agon. Ålen lämnar som Bosman, men stannar ändå i MFF-fansens hjärtan.

Agon Mehmeti, Alkmaar, Rikard Norling | Inga kommentarer »

Pontus kan bli en man för EM

13 oktober, 2011 av Ole Törner

Första matchen i det supertäta programmet avklarad. Seger över BK Häcken, avancemang förbi IFK Göteborg i tabellen, upp lika med Gais med en match mindre spelad och häng på Häcken. Synd bara att det var tredjeplatsen MFF skulle ha!
Men tre poäng är alltid bra, Agon Mehmeti – som behövde det så innerligt – fick göra ett vackert mål och MFF kunde vinna trots många nya spelare i startelvan. För det kommer att vara nödvändigt den närmaste tiden.
Först är det 38 timmar till nästa match mot Djurgården. Rekordkort! Efter det drygt två dagar till nästa och sedan hela tre dagar till matchen som i det här läget känns som den i särklass viktigaste; hemmamatchen mot Metalist Charkiv. Det är den absolut sista chansen att hänga med i striden om de två tätplatserna i gruppen som bäddar för vidare spel i Europa league.

En längre tid har MFF, och många andra, inte minst jag, hävdat att förbundets beslut att laget ska spela så många matcher på kort tid är idiotiskt. Så är det givetvis. I modern tid har det aldrig hänt förr att ett lag fått spela tre matcher på fem dagar i allsvenskan. Historiskt har det bara inträffat fyra gånger, samtliga tillfällen 1951, för 60 år sedan.
Låt det aldrig hända igen, eller låt det åtminstone ta lika lång tid. Nu har MFF i alla fall vunnit match ett i kedjan, Skulle man lyckas vinna även de resterande kommer väl förbundet att ta det som ett bevis på att klubben gnällt i onödan. I så fall fortsätter de att resonera korkat. För kritiken har varit berättigad. Om Malmö FF tar tolv poäng på de här fyra matcherna är det snarare en av årets stora prestationer i svensk fotboll.

Frågade för resten Daniel Andersson efter matchen om han vill spela redan på lördag. Han sa ja direkt. Samma besked gav Agon Mehmeti. Frågade sedan Rikard Norling om de verkligen får lova att göra det.
Han log sitt mest illmariga leende och sa att det är just det beskedet han vill att hans spelare ska ge en journalist som frågar. När de sagt precis det han vill höra är det han som tar ut dem, eller inte tar ut dem.
I det här fallet snarare inte.
Yagos skada, som tvingade Pontus Jansson att hoppa in redan i den 16 minuten, var dock ett rejält streck i räkningen. Pontus skulle ha spelat mot Djurgården. Nu är det tveksamt om han verkligen kommer att göra det. Att han pallar trycket tvivlar jag däremot inte ett ögonblick på. För tillfället är han den i MFF-laget som lyser på ett närmast självklart vis. Under de 75 minuter han spelade mot Häcken var han planens kung!
Jag gillar inte för tidiga haussningar. Men om, jag betonar OM, han utvecklas i samma takt som han gjort hittills är Pontus en man för EM-truppen.
Kul också att en av de två som mest behövde göra mål fick näta. Agon Mehmeti har letat efter sitt självförtroende. Nu har han nog hittat det. Spelare två som behöver näta är givetvis Dardan Rexhepi. Nu blev det frustration och rött kort istället.

Agon Mehmeti, Daniel Andersson, Dardan Rexhepi, Pontus Jansson, Rikard Norling | 1 kommentar »

Alex och Wilton på topp

9 juli, 2011 av Ole Törner

Det blir ett helt nytt anfallspar när Malmö FF snart möter IFK Norrköping.

Daniel Larssons flickvän Louise fick värkar – ännu har inget hänt, men han följde inte med till Norrköping.

Agon Mehmeti är sjuk. Han fick smärtor lågt nere i magen och var enligt Per Ågren till och med på akuten. Men han har frisknat till och sitter på bänken.

Dardan Rexhepi är som bekant avstängd.

Därmed blir det entré från start för Alex Nilsson. Han kanske hade varit med ändå. Alex har varit het på veckans träningar.

Anfallskompisen blir Wilton Figueiredo, som flyttas upp från mittfältet.

Alex och Wilton med andra ord.

Jag tror att det blir succé. Det känns i magen.

Per Ågren bedyrade för resten att Agons bänkplats inte har med försäljningen till Palermo att göra.

- Nej, han skulle ha startat.

Agon Mehmeti, Alex Nilsson, Daniel Larsson, Dardan Rexhepi, Wilton | 1 kommentar »

MFF på väg att vända det negativa

19 maj, 2011 av Ole Törner

På tisdag möter Malmö FF Helsingborgs IF i ett glödhett derby på ett utsålt Swedbank stadion.
Skit i det! Nu.

För först väntar BK Häcken i en match som är mycket viktigare än den kan synas vara.

Än finns det många topplag i årets allsvenska, men snart delar sig serien och då gäller det att vara med på rätt sida.

Dessutom är det snart dags att avfärda allt tjat om att MFF lider så svårt av situationen att ha en tränare som är på väg till FC Köpenhamn och ingen ersättare klar.

Vi är alla skyldiga i spekulationskarusellen och vi har haft rätt.
Givetvis har det inte varit bra för varken klubben eller truppen och alla de ansvariga påverkas fortfarande av man inte har en lösning klar.

Men det viktiga är ju att det är på väg att vändas från något entydigt negativt till något ganska positivt. Hittills har MFF klarat av svårigheterna riktigt bra och skulle segern över Örebro SK följas av ytterligare en mot Häcken kan det ge massor av styrka till laget.

Då är det läge att skifta tankarna från ”fan vad alla tjatar om att det är så svårt att hitta fokus och prestera 100 procent när vi har en tränare halvvägs över sundet och ingen ersättare” till ”Det här har varit svårt. och är det fortfarande, men vi är så bra och starka att vi klarar det också”.

Om självförtroendet i det försvarande mästarlagets trupp var starkt tidigare, hur stabilt blir det inte då när man klarat den här pressen också?
Men då ska man alltså helst piska Häcken.

Och på tal om stora problem som visat sig vara mindre än man trodde och snart är på väg att försvinna. Johan Dahlin kommer närmare och närmare en comeback i målet för varje dag.

Men det som kändes akut för någon månad sedan har nu bytts ut i en trygg förvissning om att Malmö FF i Dusan Melicharek har en backup som mer än väl håller måttet.

När Johan Dahlins skadeuppehåll började skrev jag att Dusan Melicharek redan under tiden i Mjällby visat att han kan vara en riktigt vass målvakt och att Malmö FF i enstaka matcher knappast skulle bli lidande av skiftet.

Svårigheten var snarare att i en lång sekvens av matcher skulle det bli en försvagning någonstans i tidslinjen. Det är en sak att vara bra i sju av tio matcher, en helt annan att undvika svackor.
Nu har vi facit och det är inte Dusan Melichareks prestationsmässiga bergsbestigningar jag är mest imponerad av, det är hans förmåga att inte trilla ner i några dalar.

Per Ågren har varit tydlig med att Dusan Melicharek spelar under utvärdering. Kontraktet går ut efter årets säsong och insatserna avgör om man ska erbjuda en förlängning.
Min åsikt är i alla fall klar. Ta fram papperen. Det är inte bara Johan Dahlin som är bättre än Jonas Sandqvist. Dusan Melicharek är det också.

Tog ett kort snack med Agon Mehmeti efter torsdagsträningen. Det kan ni läsa här.

Visste ni för resten att hans bror Nezir Mehmeti gjort comeback? I IFK Malmö. Nezir är inte målskytt utan målvakt och i onsdags höll han nollan när IFK Malmö slog Hittarp med 3-0 i DM.

Allt är inte svart för IFK Malmö-tränaren och MFF-materialaren Kenneth Folkesson i ”di gule”.

Agon Mehmeti, Dusan Melicharek, Johan Dahlin, Per Ågren | Inga kommentarer »

Sena segrar är extra sköna

15 april, 2011 av Ole Törner

Jag vet att jag tjatat om det förr, men kan inte låta bli.

Det finns få, om ens några, segrar som är så sköna som 1-0-vinster med ett sent mål. Ju senare desto bättre.

När det dessutom är så snyggt som Jimmy Durmaz kanon och det kommer på en fredagskväll är det värt en whisky eller ett par.

Det är dessutom så här en försvarade mästare och ett topplag vinner. Flyt förtjänar man och bra lag får medgång, inte minst i slutminuterna när tröttheten sätter in.

HIF har redan vunnit två matcher med 1-0 i år. Nu var det MFF:s tur.

Ödmjukhet - samt hårt jobb – är nödvändigt. Men det har det här laget. Och lite klassisk Malmöitisk kaxighet ska alltid tillåtas att ibland få titta upp.

MFF har redan satt ner foten i årets allsvenska.

Nio poäng på tre matcher är vasst, särskilt om man jämför med matcherna mot samma motstånd ifjor. Då gav de fyra poäng (kryss hemma mot Halmstad och förlust borta mot Djurgården). Räknar man på det viset är MFF alltså bättre än förra året.

Det känns fortfarande som om man är det även som lag.

För även om:

Segern var knapp och målet kom sent.

Djurgården gjorde en fenomenal kämpainsats i den andra halvleken (hoppas ni la märke till hur oerhört mycket bättre Djurgården var på att döda effekten av en utvisning än Halmstad).

Malmö FF aldrig kom upp riktigt i standard.

Så var segern förtjänt.

Malmö FF skapade betydligt fler skarpa målchanser än Djurgården både före och efter utvisningen.

Agon Mehmeti hade ett riktigt vackert stolpskott plus ytterligare ett bra skott där Wilton Figueiredo fick ett ännu bättre läge på returen. Guillermo Molins frispark direkt efter utvisningen var en mycket tuff uppgift för en ouppvärmd målvakt, Jiloan Hamads friläge borde ha resulterat och Jimmy Durmaz målskott är det ju svårt att inte räkna in som en bra chans.

Av den digniteten hade Djurgården bara en chans. Men på den kan Malmö FF tacka Dusan Melicharek för att det inte blev förlust. Jag tror inte att MFF hade rest sig från 0-1 i det läget.

Dusan klarade elddopet alldeles utmärkt. Det var matchens kanske viktigaste besked.

Guillermo Molins visade att det var rätt att låta honom spela. Jiloan Hamad var bra och Jimmy Durmaz avgjorde. Jag har skrivit ett par gånger nu att Malmö FF har allsvenskans tre bästa yttermittfältare och trodde att åtminstone någon skulle protestera. Hittills har ingen gjort det, och jag förstår dem.

Indirekt har trion dessutom gjort laget MFF ytterligare en stor tjänst – genom att putta in Jeffrey Aubynn i mitten.

Agon Mehmeti var på nytt Malmö FF:s bäste anfallare. Daniel Larsson hade en dag då han med bara lite grann bättre bolltouch knappast kunde ha undvikit att göra mål, assist eller båda delarna. Men det är saker man ibland får ta för att betydligt oftare dra nytta av hans uppenbara fördelar.

Tur för resten att resen Daniel Andersson finns nere i försvaret. För om MFF som lag övertygat i inledningen av årets allsvenska har Yago Fernandez inte gjort det. Han måste snart upp ett par snäpp. Minst…

Nä nu ska jag hälla upp en Ardbeg.

Men innan dess ska jag tipsa om något med bara perifert MFF-intresse. När jag gjorde förhands till division 1-fotbollen pratade jag bland annat med förre MFF-spelaren Guri Baqaj, som nu är tillbaka i LB07 efter en utflykt i italienska Albinoleffe och Halmstads BK. Till skillnad från många andra tillhör han inte skaran av spelare som hyllar Pep. Läs här.

Agon Mehmeti, Daniel Andersson, Daniel Larsson, Dusan Melicharek, Jiloan Hamad, Jimmy Durmaz, match, Molins, Wilton, Yago | 1 kommentar »

Utvisningen hjälpte bara

11 april, 2011 av Ole Törner

Utvisningen hjälpte till. Men den avgjorde inte. I alla fall inte ensam.

Minst lika viktigt var att Malmö FF hittade passningstempot man saknade i den första halvleken, och slutade tappa boll i fel lägen, att Guillermo ”Gische” Molins kom in samt att Agon Mehmeti gjorde en mycket stark insats.
Jimmy Durmaz och Jiloan Hamad är två riktigt duktiga spelare. Men Gische har ytterligare en dimension. Och när Durmaz inte hade någon av sina bättre dagar var det ett gjutet byte – som lyckades. Just nu känns det som att Guillermo Molins ska starta i nästa match.
Mehmeti tog, som Rolle Nilsson uttyckte det efter matchen, klivet från supersub till starter ifjor. Nu har han utvecklats ett steg till.

Mot HBK gjorde han massor med nytta. När mästarspelet saknades i den första halvleken var det den numera välväxte Ålen som skapade chanser i Malmö FF. Han hade en snygg bicykleta, skarvade fram Daniel Larsson till ett friläge och var hela tiden farlig.

Efter paus, när lagkamraterna också vaknade till i det offensiva spelet, satte han det superviktiga 1-1-målet och fortsatte att briljera. I mitt tycke var Agon – i konkurrens med Ricardinho – MFF:s bäste spelare.
Utvisningen hjälpte dock till att förlösa mästarspelet och den var solklar. Pep Clotet Ruiz tyckte inte att det var rött kort och många i Halmstadlägret delade hans uppfattning.

Men domaren Stefan Johannessons beslut var hur rätt som helst. Jimmy Durmaz och José Zamora hamnade i ett låst läge på marken. Då slog Zamora en knuten näve rakt i Durmaz bröst. Bara det räckte för utvisning.

Att han sedan även rullade runt och filmade och försökte lura i domaren och alla andra att han själv också fått ett slag gjorde det ännu värre.
Färgen på Johannessons röda kort liknade mest de grisrosa tröjorna IFK Göteborg visade upp sig i i helgen, men i själva verket var det lika illrött som den skjorta jag råkade få på mig när jag knallade iväg till Swedbank stadion.
Pep blev hyllad med banderoll av MFF-klacken före avspark. Om min gamla skolspanska – och tro mig, jag har glömt i stort sett allt av det lilla jag en gång lärde – inte lurar mig stod det: välkommen tillbaka Pep, och tack för senast.
Snyggt gjort. Och förtjänt.

Blev för övrigt intervjuad i Radio Halland inför matchen och tippade 2-1 till MFF.
Där hade jag fel… Hade inte riktigt räknat med jokern Miljan Mutavdzic.
MFF fick i alla fall stopp på sviten med fyra raka hemmamatcher mot Halmstads BK utan seger.
Ifjor blev det kryss, samma utfall blev det 2009 och både 2008 och 2007 vann Halmstads BK.
I den första halvleken såg det ut som om Pep lyft Halmstad, i alla fall spelmässigt. Men det tillhör alltså bilden att HBK brukar nå bra resultat i Malmö. Därför var årets resultat faktiskt ett kliv bakåt.

Det gick bra för MFF även i superettan.

Utlånade Omid Nazari gjorde mål för Ängelholms FF. Kul.

Agon Mehmeti, Jiloan Hamad, Jimmy Durmaz, match, Miljan, Molins, Omid Nazari | 1 kommentar »

En väntad och glad nyhet

8 april, 2011 av Ole Törner

Väntade nyheter kan också vara goda nyheter.

För inte var det någon skräll att Jiloan Hamad förlängde till och med 2013.

Men riktigt kul var det – och bra, både för spelaren och klubben.

För Per Ågren var det dessutom en milstolpe. Det är ju den första spelaraffären han fullföljt som ny sportchef i Malmö FF.

Påpekade det för honom och han blev nästan lite överraskad.

Det har varit så mycket att göra att jag inte tänkt på det från den synvinkeln konstaterade han. Men visst, lite historiskt var det och när han gjort lika många affärer som Hasse Borg – eller hälften – kan han alltid blicka tillbaka och minnas den som blev hans första.

Att Malmö FF väljer att nämna riskkapitalbolaget i samband med att man presenterar nyheten om Jiloan Hamads kontraktsförlängning är knappast en slump.

Dels har det varit en förutsättning. Med över 30 miljoner back från förra året krävdes det nytt kapital att agera ”friare” med. Dels är det viktigt att betona att pengarna från de nästan 20 investerarna långt ifrån bara ska gå till att köpa in nya spelare utifrån utan även vårda den trupp man redan förfogar över. Det är en signal som uppskattas både av spelarna och av dem som gillar Malmö FF:s sätt att fostra egna talanger eller plocka dem tidigt från andra klubbar och ge dem chansen – och vem gör inte det?

Nu går jobbet vidare på att förlänga med Agon Mehmeti, Ricardinho och Guillermo Molins.

Att Jiloan Hamad blev först med att sätta sin signatur på papperet var ingen högoddsare. Vem som blir näste man till kontraktsskrivning är lite svårare att gissa. Men inte mycket. Agon bör stå på tur…

Att MFF kan, vill och bör förlänga med alla tre är i alla fall klart.

Fast så ofta som Roland Nilsson satt Molins på bänken förstår jag om Molins vill avvakta. Och i jakten på att förlänga med Ricardinho är väl faran snarare att Rolle vill ta med sig honom till FCK.

Lägg för övrigt märke till skillnaden mellan Jille. Gische, Ricardinho och Agon och de övriga fem vars kontrakt också går ut efter den här säsongen.

Jille är klar, de tre övriga vill man behålla och har inlett förhandlingar med.

När det gäller Jeffrey Aubynn, Ulrich Vinzents, Yago Fernandez och de två målvakterna Dusan Melicharek samt Dejan Garaca säger MFF och Per Ågren att man kommer att utvärdera och ta ställning under säsongen.

Det gäller att prestera och även förväntas kunna göra det 2013.

Att MFF släppte Joseph Elanga inför årets säsong var ett tydligt besked om att det för en etablerad spelare inte räcker med att vara bra att ha ifall det skulle behövas.

Malmö FF har fem-sex stora talanger (minst) som ännu inte fått plats i seniortruppen, men som i ett perspektiv på ett till två år snart borde få det. Därför måste man vara ytterst noggrann vid varje kontraktsförlängning.

För mig hänger Yago mest löst.

Förutsatt att Jasmin Sudic klarar att kämpa sig tillbaka en gång till kan MFF 2012 ha ett mittbacksurval med Daniel Andersson, Pontus Jansson, Markus Halsti, Jasmin Sudic och Filip Helander med Alexander Blomqvist som dörrknackare. Yago måste spela väldigt bra under 2011 för att motivera en förlängning. Jämför till exempel med Ulrich Vinzents vars position inte alls är lika konkurrensutsatt.

MFF borde för resten vägra att släppa Gammeldansken innan han gjort ett mål. Det finns bara en enda spelare som spelat fler A-lagsmatcher med MFF än Ulrich Vinzents utan att näta. Det är målvakten Nisse Hult. Målvaktskollegorna Janne Möller, Jonnie Fedel och Helge ”Gripen” Bengtsson har sammanlagt gjort fem mål. Är det någon spelare jag unnar att få näta är det Ulrich. Ge honom en straff.

Agon Mehmeti, Alexander Blomqvist, Dejan Garaca, Filip Helander, Jasmin Sudic, Jeffrey Aubynn, Jiloan Hamad, Joseph Elanga, Molins, Per Ågren, Pontus Jansson, Ricardinho, Yago | 3 kommentarer »

Mästarspelet är intakt

3 april, 2011 av Ole Törner

För något år sedan gjorde MFF-supportrarna ett evenemang där man cyklade till bortamatchen mot Trelleborgs FF. I går gjorde jag samma sak. Fast särskilt ansträngande var det inte. Det tog fem minuter! Annars var allt som vanligt.
MFF:s mästarspel var sig likt från förra säsongen. Agon Mehmeti påstod bestämt att laget till och med blivit bättre, och efter att ha sett den första halvtimmen är det mycket svårt att säga emot honom. Sedan blev allt för många alldeles för bekväma, men när det som bäst behövdes tryckte man gasen i botten igen.

4-2, den säkra segern, det snabba, tekniska och fyndiga spelet gav i alla fall alla dem som trott att Roland Nilssons förestående flytt till FC Köpenhamn skulle störa laget svar på tal.
MFF klarar att hålla fokus.
MFF är fortfarande ett mycket bra lag.
Och framförallt:
Om fokus någonstans varit fel är det snarast att allt för mycket ljus har fallit på tränarfrågan.
Ja, ni vet.
Först var Roland Nilsson kass, sedan blev han ett geni. Och ska man tro allt som sas hade han först hjälp av tidernas sämste assistent och sedan av allsvenskans genom tiderna mest betydelsefulle andretränare.
Sanningen har väl snarare hela tiden varit att Roland Nilsson steg för steg utvecklats till en mycket bra tränare som hade stor del i guldet, men att huvudförklaringen till att det 16:e SM-guldet kunde skrivas in i MFF-historiken är att man förfogar över en riktigt bra spelartrupp. Och de är kvar. Nästan allihop.
Lägg till att åtskilliga av de unga spelarna som slog igenom redan ifjor har utvecklats ytterligare och kommer att bli ännu bättre.

Hittills har inte snacket om tränarbyte rubbat MFF en tum. Jag tror heller inte att bytet – när det väl görs – kommer att förändra särskilt mycket.
Roland Nilssons jobb i klubben är i stort sett färdigt. Spelartruppen har en klass, ett lugn, en trivsel och ett självförtroende som gör att laget lär fortsätta att vara oerhört svårslaget i allsvensk konkurrens.
Bakom fylls det dessutom hela tiden på. Ni har precis lärt er namnet Amin Nazari. Snart får ni göra det samma med lirare som Filip Helander, Alexander Blomqvist, Tobias Lewicki och många fler.

Nu gäller det ”bara” att hitta en tränare som inte förstör, en klåfingrig typ som ändrar för att sätta en ny prägel som inte behövs. Jonas Thern hade varit perfekt. Synd att timingen inte var det. Förr eller senare kommer han att bli allsvensk tränare igen. Det blev inte i Malmö FF – den här gången.
Vågar man ge sig ut på de stora jaktmarkerna kan lösningen finnas i Real Madrid. Där sitter José Morais som en av fem hjälptränare till stormogulen och kompisen José Mourinho. Morais bakgrund i Sverige, inte minst i Malmö, gör honom till ett intressant val. Jag tror att han direkt kunnat gå in och utveckla laget vidare och till och med lägga till en extra dimension inför Champions League-kvalet.

Kan då verkligen MFF få loss en tränare från Real Madrid?

Lönen är säkert skyhög – även om han som sagt är en av fem assistenter.

Prestigen också.

Men assistent är en sak, huvudansvarig en annan. Fråga Pep.

Ni som bara vill läsa fotboll kan sluta nu.

Måste nämligen till sist sända ett tack till MFF-nestorn Sven Liljegren.

Råkade någon gång nämna för honom att jag avskydde kotlett. En fobi som hängt i från barndomen och som gjort att jag inte käkat denna rätt på minst 40 år. Många tycker att det är en läckerhet. Jag minns den mest som trådig. överstekt, torr, kräkreflexframkallande och hemsk.

Jag kan få dig att äta den påstod Sven.

I torsdags – som uppladdning inför allsvenskan – var det dags.

Sven bjöd hem mig, med Håkan Malmström och Larsson Anders som ”vittnen”.

Såsen var underbar, rödkålen fantastisk och kotletten – okej.

Att jag faktiskt kunde äta den med en viss behållning bevisade att Sven är en mästerkock.

Agon Mehmeti, Alexander Blomqvist, Filip Helander, José Morais, match, Sven Liljegren, Tobias Lewicki | Inga kommentarer »

Ännu vassare än förra året

26 februari, 2011 av Ole Törner

När Malmö FF ifjor vann med 3-2 på Bröndby Stadion var det ett styrkebesked. Men efter att ha sett både den matchen och lördagens – nästan exakt ett år senare – på plats är det svårt att komma ifrån att det såg ännu vassare ut i år.
Det blev inte tre mål, men det blev 1-0 och till skillnad mot förra gången var MFF bäst i båda halvlekarna.
Med tanke på att SAS-ligan återstartar redan nästa helg var det ytterst trevligt att sitta bakom alla de skyddande klädlagren i svinkylan och se att det var Malmö FF som skapade de flesta och bästa chanserna och dessutom bjöd på det bästa passningsspelet. Ett par gånger höll man i bollen så skickligt att danskarna fick jaga i flera minuter utan att få tag i den.

Handen på hjärtat är vi väl alla ganska trötta på det där eviga ältandet om att danskarna satsar på teknik och passningsspel längs marken och att svenskarna på fysik och taktik. Om det någonsin varit sant är det numera enbart skitprat.
I alla fall med MFF-mått mätt.
I en rak jämförelse mellan lagen i lördagens match hade Malmö FF:s spelare:
Vassare teknik.
Högre fart.
Mer fantasi.
Bättre utvecklat passningsspel.
Större vilja och förmåga att umana.
Kort och koncist sammanfattat; ett modernare mer offensivt inriktat internationellt och underhållande spel.
Tugga i er det alla danskkramare!

Nu ska det i ärlighetens namn sägas att Bröndby inte är FC Köpenhamn. Inte i närheten.
Dessutom är Malmö FF med sitt val av spelsätt och sin mästarstatus ett ganska unikt lag i Sverige. Men det finns fler som är på väg; Elfsborg, Örebro SK, Djurgården och kanske något lag till.
Och om vi tar bort FCK – som tack vare sin ekonomi och stjärnstatus kunnat etablera sig på en egen nivå – ur jämförelsen känns det ganska självklart att slå fast att ska man se underhållande och teknisk fotboll är det sedan ett par år tillbaka lättare att hitta den på den svenska än danska sidan av sundet.
Till viss del kan det mycket väl bero på att det ibland pinsamt islamofoba och hygge-hysteriska Danmark har svårare att tillgodogöra sig utländska impulser än till exempel Malmö.

Individuellt fanns det många som gladde i Malmö FF. Att Ivo Pekalski börjar varva upp efter sina skadebekymmer syntes klart och tydligt.
Agon Mehmeti gjorde också sin hittills bästa insats i år. Inte minst var det härligt att se hans plötsliga vilja att skjuta från distans. Ett skott rammade virket och öppnade för målet och ett smet precis utanför den ena stolpen. Mer sånt.
I övrigt gillade jag att se att Ulrich Vinzents troligen var bäste dansk på planen (Bröndbys bäste spelare var svensk och hette Max von Schleebrügge). Jiloan Hamad gav dessutom två trevliga besked. Ett genom sitt spel ute på planen och det andra när han efter matchen öppnade för flera säsonger till i den himmelsblå matchtröjan.

Agon Mehmeti, Ivo Pekalski, Jiloan Hamad, match | 2 kommentarer »