Går det verkligen att tro att ett lag som släpper in tre mål och får nöja sig med oavgjort mot Åtvidaberg ska ta SM-guld?
Mitt svar på den frågan är tveklöst ja.
Egentligen är det bra att ta poäng i en match där nästan allt går snett. 3-3-målet räddade serieledningen och att det inte skulle vara bättre att toppa tabellen än ligga tvåa är bara trams.
Jag säger som jag sagt vid ett par andra tillfällen i år. De senaste fyra säsongerna hade Malmö FF förlorat en match som den på Kopparvallen på lördagen. Nu blev det ändå en poäng tack vare ett sent mål och flyt i slutminuterna. Precis ett sådant flyt en serievinnare brukar ha.
Åtvidaberg spelade definitivt inte som ett typiskt bottenlag. Stundtals imponerade jumbon med ett härligt självförtroende. Samtidigt kom inte MFF upp i något som ens närmade sig normal kvalitet i passningsspelet och dominerade inte alls bollinnehavet som man brukar. Ändå skaffade sig MFF en ledning på 2-0 och om man klarat att hålla i den lite längre, eller utöka den, hade Åtvidaberg tappat gnistan.
Den chansen förstörde man genom två missar, en onödig straff och en tappad boll, som gav Åtvid närkontakt. Och när MFF pratat genom situationen i pausen och inlett återkomsten i matchen kom ett ny grov miss.
All heder åt Åtvidaberg, som förtjänade sin poäng. Med detta sagt går det dock inte att undvika att slå fast att planens i mitt tycke i särklass sämste aktör var domaren Tobias Mattsson.
Det allra mest anmärkningsvärda var att han varnade Daniel Larsson. MFF-anfallaren var väl medveten om att han riskerade att bli avstängd mot HIF och gjorde allt för att undvika att kollidera med målvakten Henrik Gustavsson. I god tid bromsade han in farten, men halkade på konstgräset och föll rakt in i Gustavsson.
Det märkliga är att alla parter inklusive domaren bekriver situationen likadant. Det vet jag eftersom jag efter matchen tillsammans med ett par journalistkollegor tog chansen att fråga Tobias Mattsson hur han såg på domsluten.
Straffen tyckte han var solklar. Tacklingen som Agon Mehmeti fick sitt andra gula kort på var alldeles för tuff. Och för Daniel Larssons del hade det ingen som helst betydelse om han gjorde förseelsen med avsikt eller inte, eller ens om det var ren otur som stoppade hans iver att förhindra kollisionen. Mattsson tyckte nämligen att i hans regelvärld var effekten det enda avgörande och Daniel borde ha tänkt på att han skulle kunna halka.
Ja, det är ju precis så spelare resonerar i täta situationer. Nu måste jag tänka efter vad som händer om jag skulle halka. Jag gillar inte domare som ställer fullständigt orimliga krav på spelarna och bestraffar dem om de inte klarar av dessa.
När Mehemeti sedan blev utvisad på tilläggstid bevisade bara Mattsson sin totala brist på fingertoppskänsla. I det fallet var det mycket bättre förr…
Sällan har jag heller träffat en mer tvärsäker människa än Mattsson. Felet med domarkåren, eller åtminstone vissa i den, är kanske inte att de inte är ofelbara utan att de tror att de är ofelbara.
Två anfallare avstängda mot HIF och tillråga på allt Ulrich Vinzents en ytterst osäker startande.
Gammeldansken berättade att han sträckt fram foten och fått en känning i baksidan av låret. Han gick då av planen direkt, men efter matchen hade han fortfarande besvär. Han ska läkarundersökas på måndagen och erkände att han kände sig osäker på start.
Markus Halsti kom in mot Åtvidaberg. lämnade en del blottor, men spelade i alla fall upp sig. Filip Stenström var inte med i truppen och brukar ju inte vara det heller. Det känns som Halsti. Fast helst en dansk med gott läkkött.
Till de två anfallsplatserna finns det tre, eller fyra, kandidater.
Alex Nilsson och Dardan Rexhepi klarar av det var för sig. Frågan är bara om de gör det tillsammans? Guillermo Molins vill väldigt gärna spela anfallare och Wilton Figueiredo är som bekant en ganska meriterad forward. Tveklöst är det dock så att Wilton och Ivo Pekalski är det i särklass bästa mittfältsparet – och varför spräcka det?
Ska erkänna att jag långt ifrån är säker (det hade aldrig Tobias Mattsson gjort). Spontant känns det dock lockande med babykedjan Agon och Dardan, plus Gische på kanten. Tyckte nämligen att det blev ett lyft när han kom in mot Åtvid.
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Chefredaktör och ansvarig utgivare: