Arkiv för ‘pengar’

Per efter Pelle

7 februari, 2011 av Ole Törner

Det blev en Per efter Pelle.

Men inte den många spekulerade i.

Direkt efter det att Pelle Svensson på presskonferensen om det accelererande underskottet meddelat att han skulle avgå började ju många prata om en dubbelroll för Per Ågren.

Nye sportchefen skulle passa även som vd.

Jag var redan då tveksam och trodde inte på att man skulle fastna för den lösningen.

Inte på grund av att Per Å inte skulle vara lämpad.

Istället av två skäl.

Ett rent taktiskt/logiskt. Om MFF ville ha Per Ågren som Pelle Svenssons tillfällige efterträdare varför presenterade man inte honom direkt i så fall. Varför vänta? Och varför vänta så länge?

Det andra är praktiskt.

Per Ågren är säkert en bra sportchef.

Per Ågren är säkert även en bra vd.

Men att vara bra på båda SAMTIDIGT är en helt annan femma.

Jag tror inte att det går att hinna med att vara 100 procent fokuserad och engagerad på båda ställena, inte med ett dygn på bara 24 timmar. Så enkelt är inget av jobben. Tvärtom. Och inte minst nu när det är förbaskat viktigt att MFF har spetskompetens – och tillräckligt med tid för att få ut den – i båda rollerna.

Nu blev det Per Nilsson, 57, bland annat grundare och vd för Human Care AB. Ett företag som utvecklar och tillverkar hjälpmedel från rollatorer till specialsängar.

Fram till sommaren ska han göra vad som behövs med MFF:s ekonomi och organisation.

Ni kommer dock säkert att höra en del gliringar om att Malmö FF när ekonomin blöder stöttar sig mot en rollatortillverkare.

Plus det här med Per.

Per Nilsson ersatte Pelle Svensson.

Per Ågren är sportchef.

Per Welinder är kommunikationschef.

Mycket Per blev det.

Återstår att se om det blir per-fekt.

Själv är jag van. Jag har en bror som heter Per.

MFF lekte med Åtvid

8 maj, 2010 av Ole Törner

Ett guldjagande Malmö FF ska slå Åtvidaberg.

Ett guldjagande Malmö FF ska spela ut Åtvidaberg.

Malmö FF spelade ut och slog Åtvidaberg.

Egentligen kunde jag slutat där. Men hur kul hade det varit?

10-1 i avslut bara i den första halvleken. Ibland kändes det som om MFF-spelarna tyckte att det var alldeles för roligt att vända in och ut på Åtvidabergs försvar för att döda matchen för tidigt. Istället agerade man katt och lekte lite med bytet.

Efter slutsignalen hade ÅFF hyfsat till siffrorna till 18-6 (10-3 på mål och 2-0 i stolpträffar), men fortsatt att vara chanslöst. Sällan eller aldrig har jag heller hört en tränare så oreservationslöst hylla motståndarlaget och såga den egna insatsen som Åtvidabergs Andreas Thomsson.

Hur mycket segern var värd kan man alltid diskutera. Men glöm inte att de senaste åren har MFF tappat poäng i matcher laget varit lika överlägset i. I år gör man det inte. Påpekas bör också att Åtvidaberg visserligen är ett bottenlag – ett tippat sådant – men att man tagit dubbelt så många poäng som AIK och kom till Malmö med en svit på tio poäng på de fyra senaste matcherna.

Härligt att höra var också att Andreas Thomsson utan någon som helst tvekan förklarade bäste spelaren Kristian Bergströms frånvaro med att han varit halvskadad och sliten ett tag och när man skulle välja mellan att match honom mot BP eller MFF var valet givet. Man ”offrade” honom mot BP för i den matchen var poängchansen mycket större. Och i nästa omgång väntar AIK, och där är också poängchansen mycket större. Respekten för att möta MFF i Malmö börjar återvända. Det var ett tag sedan och det är en styrka!

Annars var mina toppar från matchen:

1) Tifot. Snyggt, smakfullt och perfekt utfört. In på topp fem genom tiderna. Enda felet var bara att jag inte hann köpa tröjan efter matchen. Det gör man inte när det är presskonferens, prat med spelare och allt möjligt som ska hinnas med först. Någon från MT96 som vet om det finns något ex kvar och om jag i så fall kan köpa ett (ja jag vet att jag lika bra kunde ringt och frågat istället för att tjata om det här – men vad fan, har man en blogg så har man).

2) Daniel Larssons klack vid 1-0-målet. Ja egentligen hela anfallet med växelspelet Agon och Daniel fram till Agons kliniska avslut.

3) Wilton Figueiredos 3-1-kanon och hans långrusch för att hylla sin familj borta på familjeläktaren. Givetvis skulle han göra det, när den stått på hans sida genom den svåra tiden. På köpet fick också alla ungarna som satt där en egen härlig upplevelse. Titta Wilton kommer rusande mot oss – gissa om de kommer att snacka om det med sina föräldrar och kompisar ett bra tag.

4) Ivo Pekalski. När hade senast en ung MFF-spelare som precis etablerat sig i A-laget så mycket boll i en match som han hade mot Åtvidaberg? Mitt svar: Robert Prytz – och det var ett bra tag sedan. Pekalski påminner för övrigt ganska mycket om just Prytz. Frågade Rolle Nilsson efter matchen vad han tyckte att Pekalskis kliv in i startelvan de senaste matcherna betytt, och då inte minst för Wilton. Rolle konstaterade att man med Wilton och Ivo fått två spelare som hela tiden vill ha bollen, är bekväma med att ha den, har god teknik och hela tiden söker passningsvägar samtidigt som de gör sitt defensiva jobb.

5) Att Joseph Elanga nu fått visa att det var rätt beslut att skriva kontrakt med honom. Att Ricardinho inte spelade motiverade man med att han fått en liten reaktion efter comebacken efter skadan, som resulterat i att han pendlat i prestationerna. Eftersom MFF är i ett läge där det finns en bra backup var det rätt läge att låta honom vila.

Publiksiffran var givetvis en besvikelse. Även om man ska sätta den i perspektiv. Senaste gången MFF hemmamötte Åtvidaberg i allsvenskan kom det strax över 3 000. Efter ett par goda år är det lätt att glömma att det för inte så där väldigt länge sedan var publikkris på allvar. Då var 9 346, som lördagens publiksiffra stannade på, något man bara nådde i derbyn och seriefinaler, om ens då.

Men 2010, och sett mot snittet MFF budgeterat med, är under 10 000 uselt.

Vd Pelle Svensson erkände direkt att man alltid tittar på vad som händer i övrigt i idrottsväg på matchdagarna när man fastställer programmet – men att man den här gången totalt missat att det var SM-final i handboll i Malmö med en fylld Malmö Arena samma dag.

Det spelade in. Att tv4 sände gjorde det också, och att det pratats om ösregn. Lördagar är dessutom i stora fotbollsstäder den i särklass sämsta matchdagen för allsvensk fotboll. Då konkurrerar nämligen fotbollen med sig själv. Nästan alla småklubbarna spelar på lördagseftermiddagen. I normala fall finns massvis med aktiva spelare och småklubbsåskådare på Swedbank stadions läktare, både på sittplats och i klacken (det gapade tomt även på ståplats mot Åtvidaberg). Nu hade de sina egna matcher att koncentrera sig på.

Jag har tjatat om det här förr och varje gång poppar det alltid upp någon och säger att det måste väl i alla fall bara vara en marginell effekt. Så mycket folk är det ju ändå inte på smålagens matcher. Men om det spelas ett 100-tal matcher på senior- och ungdomsnivå samtidigt – och så är det – som MFF har sin match räcker det med att det i snitt finns 30 på plan eller läktaren i varje som annars hade gått och sett MFF för att publiktappet ska bli 3 000.

På lördagseftermiddagen spelade bland annat följande lag: Höllvikens GIF, IFK Klagshamn, Lilla Torg FF, IFK Malmö, IFK Trelleborg, FC Trelleborg, Svedala IF, FBK Balkan, MF Pelister, Malmö City FC, Oxie IF, Genarps IF, Staffanstorps GIF, Eriksfälts FF, Hyllie IK, Åkarps IF, BK Näset, Vellinge IF, Husie IF, Skanör/Falsterbo IF, Bunkeflo FF, AIF Barrikaden, Hallands Nations FF, Harrie-Kävlinge FF, Lunds FF, BK Flagg, Uppåkra IF, Håkanstorps BK, SK Hakoah, Nydala IF, BK Vången, Heleneholms SK, Palestinska föreningen, FF Vuk, Näsets FF, Klågerups GIF, Gylle AIF, Holmeja IS, Gislövs IF, FC Möllan, Husie IF dam och LB07 dam. Dessutom var Lunds BK, FC Rosengård, IF Lödde och Malmö FF:s egna juniorer igång i pojk- och juniorallsvenskan.

På lördagen genomfördes det cirka 300 (!) matcher i Skånes fotbollförbunds serier. Alla gick inte samtidigt som MFF:s match, och i en del nordvästlag (till exempel) älskar man inte precis MFF. Men man måste vara bra dum för att hävda att det inte har någon som helst betydelse för en allsvensk fotbollsmatch som man lägger samma dag.

Om MFF vill ha fler bevis behöver man inte gå utanför sitt eget kansli. Där jobbar massvis med folk som spelar i eller har anknytning till något av lagen i de lägre divisionerna.

Nu vet jag att man i MFF är väl medvetna om situationen. Lördagarna är en dålig publikdag och en dålig dag för sponsorsaktiviteter och MFF vill inte spela på lördagar. Samtidigt vill tv4 naturligtvis ha med ett lag som MFF som både ligger i toppen och spelar bra fotboll i sina lördagssändningar. Och hemmalaget får 300 000 kronor i kompensation av tv-pengarna för publiktapp. Det finns givetvis även ett visst goodwillvärde för MFF att bjuda tv-åskådarna på så pass stor underhållning som man gjorde mot Åtvidaberg.

Men med en publiksiffra som den idag förlorar man mer än man får i kompensation i pengar och goodwill. Det är ett problem. Och det är inte tv4:s fel.

Nottingham bästa MFF-valet

4 mars, 2010 av Ole Törner

Det har snackats massvis om Barcelona, eller något annat lag nära den klassen. Allt fler har börjat prata om att det kan sluta med att MFF istället nöjer sig med att spela 100-årsjubileumsmatchen mot Nottingham. I så fall ska jag inte klaga – tvärtom.

För det första är det väl lika bra att erkänna att jag kan vara till viss del medskyldig om det blir Nottingham Forest. De senaste månaderna har jag nämligen kastat fram det förslaget till dem som frågat, och i ärlighetens namn nämnt det till någon som inte frågat också. Jag tycker nämligen att det är det bästa alternativet.

Nä, jag har inte blivit tokig.

FC Barcelona och Zlatan på Swedbank Stadion hade givetvis varit en höjdare. Men hur troligt är det? Och hur dyrt? Enligt Aftonbladet skulle den totala kostnaden för en match för MFF:s del hamna på ungefär tolv miljoner kronor. Med ett biljettpris på 500 kronor krävs det 24 000 åskådare för att dra in den summan.

Jag tror inte alls att det är omöjligt. Klart att en sådan match skulle dra fullt hus, och det finns tillräckligt många som vill betala 500 för en once in a lifetime-match.

Men jag tycker ändå att det finns saker som talar för Nottingham.

1) Nostalgifaktorn. Europacupfinalen 1979 är den största matchen Malmö FF någonsin har spelat, och den största ett svenskt klubblag överhuvudtaget varit involverad i. Vad passar då bättre än att manifestera det när klubben fyller 100 år.

2) Viljan. FC Barcelona undrar säkert varför man skulle spela just mot MFF. Det krävs massiv övertalning och krångliga förhandlingar. Å andra sida förstår säkert alla i Nottingham Forest varför det vore en bra idé att möta MFF när det laget firar 100. Det var ju en gigantisk match för Forest också – även om det inte var den enda stora framgången. Men de senaste årtiondena har inte erbjudit Nottingham så mycket glädje och det känns som en bra tanke att arrangera en match som båda lagen tar på allvar.

3) Ekonomin. Det går att tjäna pengar på en Nottingham-match. Klubben är inte i ett läge där man kan begära miljonbelopp. Ställ det mot att 15 000 åskådare som betalar ett snittpris per biljett på 200 kronor drar in tre miljoner. Öka på till 300 och man hamnar på 4,5.

Jag tänker inte protestera om MFF landar Barcelona. Det hade varit en häftig upplevelse. Men dissa inte Nottingham. Inte med tanke på historien.

Glömde för resten påpeka efter matchen i Danmark mot Bröndby att MFF-ledningen på plats i stort sett bestod av Hasse Borg och Bengt Madsen. Jag tror inte att vi får se mindre av dem i fortsättningen bara för att de slutat/trappat ner.

Avdelning så kan det gå: Malmö FF:s P14-lag har fått ett par nya spelare från BK Näset. En av dem är Franz Brorsson, son till TFF-legendaren Jonas Brorsson, som väl inte gjort sig känd för att vara en av jordklotets största MFF-vänner. Eftersom jag vet att Jonas – som är en bra påg och var en bra spelare – åtminstone ibland läser den här bloggen är det bara att gratulera till sonens goda omdöme.

Läs våra bilagor