Arkiv för ‘Stuart Baxter’

Nytt sätt att anställa tränare

25 maj, 2011 av Ole Törner

Fotbollslivet går vidare. Dagen efter skandalen som avbröt Skånederbyt och lade en mörk skugga över hela föreningen presenterades Rikard Norling officiellt som MFF:s nye tränare.

MFF-ledningen diskuterade länge om det var rätt att fullfölja den före matchen mot HIF spikade tidsplanen att hålla presskonferensen på onsdagseftermiddagen. Beslutet blev att det var bäst att inte skjuta upp den. Säkert delvis just för att visa att vardagen måste gå vidare.

Rätt beslut!
Och rätt tränarval!

Jag var försiktigt positiv till Norling tidigare. Efter presskonferensen är jag övertygad. Han gav ett sansat och klokt intryck och framförallt verkade han både genuint stolt över att få frågan av MFF och brinna av iver efter att få börja. Jag kan faktiskt inte tänka mig en bättre start än så.

Återstår då det fotbollsmässiga. Passar han in i den kravprofil Malmö FF ställt upp? Det är nog för tidigt att vara 100 procent säker, men chansen är god. Betydligt större än om det blivit Stuart Baxter och lite mindre än om det blivit Jonas Thern skulle jag vilja säga.

Thern var drömmen. Han kunde inte komma loss. Då var det dags för det näst bästa. Det blev Norling och det kan vara bra nog.

Att Norling är bättre än Baxter – som han själv ser som en stor förebild – baserar jag på förmågan att samarbeta. När Norling fick frågan vad som skiljer mellan den tränare han var för ett antal år sedan och den han är nu svarade han.

- Jag tror inte längre att jag har svaret på allt.

Kanske är jag fördomsfull, men min uppfattning är att Baxter fortfarande tror att han har det.

Dessutom betonade Norling att han och Roland Nilsson ligger ganska nära varandra i sin filosofi om hur fotboll ska spelas. MFF:s önskan, eller snarare krav, är att han även ska utveckla den, och ta nästa steg i taktikevolutionen.

Men nästan ännu mer intressant än valet av ny tränare är valet av anställningsform. Malmö FF går i bräschen för ett helt nytt sätt att se på saken.

Rikard Norling har fått en tillsvidareanställning med tolv månaders uppsägning från klubbens sida och sex månaders från Norlings. Man ställer även ett krav på att anställningen ska avslutas i november-december. Säger Norling upp sig i februari måste han alltså ändå fortsätta till säsongen är slut, eller ta frågan till skadestånd och arbetsrätt.

 MFF får å sin sida en garanti för att man aldrig behöver betala en uppsagd tränare lön längre än tolv månader.

Det är inte huvudskälet till nyordningen, men Per Ågren och Per Nilsson erkände att man lärt sig något av att klubben fortfarande har en liten bit kvar på perioden man måste avlöna Hans Gren. Huvudskälet är dock att Håkan Jeppsson tagit med sig anställningstänket från näringslivet.

Fungerar det inte kan parterna skiljas relativt snabbt. Blir det en ”match made in heaven” kan Rikard Norling å andra sidan sitta kvar så länge att han blir Malmö FF:s Alex Ferguson.

Roland Nilsson coachar laget på söndag borta mot Halmstads BK i cupen.

Det blir hans sista match i MFF. Sedan väntar en kort semester för spelarna.

Den 3 juni kör Rikard Norling sitt första träningspass.

Måndagen den 6 juni gör han sin första match när MFF på Swedbank stadion möter Elfsborg i en träningsmatch. Söndagen den 12 juni gör han allsvensk tränardebut för MFF – borta mot AIK.

Bättre utan Baxter

16 maj, 2011 av Ole Törner

En tidning avslöjade att Stuart Baxter var aktuell för Malmö FF. Baxter själv bekräftade att han pratat med klubben. Plötsligt hängde alla andra på och den 57-årige rutinerade tränaren var inte bara huvudspåret utan det var bara en fråga om dagar – eller timmar – innan allt skulle vara klappat och klart för att presentera honom som Roland Nilssons ersättare.
Sedan kom signaler från MFF att vi inte alls skulle ta för givet att Stuart Baxter var den utvalde och nu går han ut och berättar att han tackat nej till det försvarande svenska mästarlaget.
Av privata och personliga skäl.
Hela tiden har MFF  hållit fast vid sin, och sportchefen Per Ågrens, linje att inte kommentera varken Baxter eller någon annans namn.
Det enda man bekräftat är att man pratat med de två kandidater vars namn har läckt ut; Jonas Thern respektive Stuart Baxter.
Vill man vara elak går det att konstatera att när ett namn läcker ut och Malmö FF erkänner att det funnits kontakter – ja, då kan man dra slutsatsen att det blir någon annan.
Jag är inte alls så säker på att Baxter föll bort för att han tackade nej. Det kan lika gärna vara på det viset att MFF valde bort honom, eller att han ställde krav som klubben helt enkelt varken kunde eller ville uppfylla.
Baxter är inte billig och han propsade säkert på ett långt kontrakt.

MFF badar inte precis i pengar. Klubben gick 32 miljoner back förra året och ambitionen att ta över hela ägandet av Swedbank stadion kommer att ge mycket pengar på sikt, men vara en hård ekonomisk belastning i början.
Samtidigt tyder nästan allt det Stuart Baxter gjort hittills i tränarkarriären på att han ofta är väldigt bra i början, men sällan på sikt och att det efter en relativt kort tid i klubbarna är dags för honom att dra vidare mot nya djärva mål.
Eftersom han, åtminstone delvis, dessutom står för en annan fotbollsfilosofi än den MFF slagit in på hade det dessutom krävts ett par nyförvärv för att anpassa spelartruppen till de nya villkoren. Det hade också blivit dyrt.
MFF hade även ställts inför problemet att ha gjort en klart specificerad profilbeskrivning på den nye tränaren och sedan förklara varför man anställt någon som inte stämmer in på denna.

I Champions league-kvalet hade Baxter varit ett lysande val, det står jag fast vid. Men efter det hade han snarast varit en belastning. Och uppgift två för honom, att snabbt få fart och energi i ett lag som tappat denna försvann när Roland Nilsson och spelartruppen plötsligt själva löste det problemet med insatserna mot Jönköping Södra och Örebro SK – och de senaste veckornas hårda jobb.
Genom att inte gå med på villkoren ger man Baxter ett sätt att ”rädda ansiktet” genom att låta honom tacka nej. Det har varit klart ett tag och under tiden har Baxter-spåret fungerat som en rökridå och ett sätt för MFF att i lugn och ro jobba med lösningen man egentligen vill ha.

Samma energinivå, tack!

14 maj, 2011 av Ole Törner

Ibland är det bra att bita sig själv i svansen. Efter 4-0-segern i cupen i Jönköping avslutade jag krönikan med att skriva:
Viktigast att minnas är dock att 4-0 är inget värt på söndag om MFF inte spelar lika inspirerat då.
Det känns som om det idag är läge att börja precis där.

Exakt hur stor betydelse det haft för MFF:s poäng- och måltorka att tränaren Roland Nilsson sköter laget i väntan på sitt nya jobb i FC Köpenhamn kan man diskutera till dess att man blir blå i huvudet.
Givetvis påverkar det, att förneka den saken är bara dumt.

Därför gav de fyra målen och avancemanget i Svenska cupen en ytterst välbehövlig boost i självförtroendet.

Men jag håller med Roland Nilsson om att det var ett ännu viktigare besked att förbättringen kom efter det att man jobbat stenhårt med anfallsspelet.

Bland annat måste samarbetet mellan de som springer in i boxen och de som ska få in bollen till spelarna som gör det fungera både bättre och snabbare.

I det fallet blev det en radikal förbättring mot  Jönköping och Malmö FF fick ett kvitto på att när man lägger ner hårt jobb på att träna en detalj visar det sig även på planen.

Och vi som följer laget från sidan fick i vår tur ett kvitto på att Roland Nilsson – trots den förestående flytten – fortfarande har nog med både glöd och kraft att se problemen och göra något åt dem. Efter 0-0 mot Syrianska har det också varit en helt annan energi på träningarna.

Söndagens match mot Örebro SK kan mycket väl vara Roland Nilssons allra sista som tränare för Malmö FF. Det börjar bli tjatigt att skriva det nu, men läget är ju precis så. Lösningen med FCK närmar sig och arbetet med att rekrytera en ersättare har gått in slutskedet.

Rolle Nilsson är värd att sluta med en trepoängare i MFF-dressen. Den kommer om man spelar som mot Jönköping. Om man upprepar insatserna mot Elfsborg, IFK Göteborg och Syrianska finns det dock inte en chans i världen att Örebro inte utnyttjar det och vinner.

Det var inga små marginaler som gjorde att Malmö FF bara tog en poäng på tre omgångar. Det var uselt spel och en energinivå som inte ens klarat att driva en liten ficklampa.

Om Stuart Baxter tar över  – allt mer talar för att ordet OM i det här fallet blir viktigare och viktigare – blir det där med energi inget som helst problem.

Bara att beskedet om vem som ska träna MFF äntligen kommer innebär ett lyft för hela laget och är det något Baxter kan så är det att ingjuta mod och energi i en trupp. Och göra det snabbt.

Däremot står jag fast vid min åsikt att Stuart Baxter som tränare året ut blir perfekt, men att Baxter på ett tre- eller fyraårskontrakt inte alls är bra. Då vill jag egentligen mycket hellre ha Sixten Boström! Och det gäller oavsett resultatet i söndagens match.

När det gäller laget tror jag på följande startelva:

Dusan Melicharek – Ulrich Vinzents, Markus Halsti, Daniel Andersson, Ricardinho – Guillermo Molins, Jeffrey Aubynn, Ivo Pekalski, Jiloan Hamad – Wilton Figueiredo, Daniel Larsson.

 

Energitappet måste åtgärdas

7 maj, 2011 av Ole Törner

Daniel Larsson är skadad och ersätts av Dardan Rexhepi.

Det finns ett par frågetecken i laget:

Ska Yago, som var avstängd mot IFK Göteborg, ta tillbaka sin plats och peta Markus Halsti?

Guillermo Molins är tillbaka efter sin skada och då blir frågan på nytt vilka av de tre yttermittfältarna som ska matchas?

Ivo Pekalski petade Jeffrey Aubynn direkt. Ska han få fortsatt förtroende?

Det är på en gång både intressanta och ointressanta frågor. För egentligen är inte Malmö FF:s prestationer, eller den senare tiden brist på sådana, en laguttagningsfråga. Det är en energifråga.

Malmö FF har en mycket bra trupp, det visade man förra året. Då kom avstängningar, skador och tillfälliga rockader på löpande band under guldspurten. MFF bara fortsatte att köra på och vinna.

Vad jag vill ha sagt är att det inte ska ha någon betydelse om Dardan eller Daniel spelar, eller om Yago eller Halsti (eller Pontus Jansson) gör det. Malmö FF ska vinna mot Syrianska ändå.

Den säkerheten fanns 2010.

Den fanns på plats när 2011 inleddes.

Den finns där inte nu.

Egentligen räcker det med att titta på en träning för att se att den 100-procentiga energin inte är där.

Enda sättet att bli ett guldlag igen är att få in 100 procent fokus, motivation och energi.

Man kan tvista om energitappet beror mest på mättnad eller på att Roland Nilsson är halvvägs över sundet, och varit det ett bra tag nu. Själv tror jag mest på det senare. Grejen är i alla fall att oavsett vad dippet beror på är jag övertygad om att det inte går att åtgärda så länge Rolle är kvar och tränarfrågan inte är löst. Malmö FF måste helt enkelt få ändan ur vagnen.

Jag tror – och hoppas – att det kan komma en tillfällig förbättring mot Syrianska. Men i längden går det inte.

Per Ågren upprepar envist att det är viktigare att det blir rätt än att det går snabbt. Jag tror att man för länge sedan passerat den gränsen. Nu är det snarare viktigast att det blir bra nog.

Men man kanske helt kallt tycker att allsvenskan är värd att offras för att det ska bli ett lyckat Champions League-kval? Det är därför det tar tid och det är därför Stuart Baxter är högaktuell som ny tränare. Själv håller jag envist fast vid att det alltid, ALLTID, är allsvenskt guld som är prioritet ett!

Svaren på frågorna då?

Min svar är:

Yago.

Ivo.

Molins.

Yago för det som hände mot IFK Göteborg. Markus Halsti var okej, men Daniel Andersson var det inte. 99 gånger av 100 hyllar jag gärna Daniel, men de som tyckte att han var bra mot IFK Göteborg har fel. Han var sämre än på mycket länge. Om chansen att han ska hitta sitt vanliga jag ökar om det är Yago han spelar bredvid så ska det givetvis bli så.

Ivo för att han är Ivo. En av MFF:s viktigaste spelare, och en av de bättre mot IFK Göteborg trots att han var matchotränad och ibland stoppade upp spelet.

Och Molins för att i ett lag som har problem med energin ska givetvis en spelare som alltid tillför just det prioriteras.

Vad är viktigast för MFF?

3 maj, 2011 av Ole Törner

Min första spontana reaktion när jag fick höra att Stuart Baxter är en het kandidat till det lediga tränarjobbet i Malmö FF var:
Är Ågren och company inte riktigt kloka?

Steg två i tankebanan blev; det kunde ju varit värre och steg tre som jag är framme vid nu är att om det är ett bra eller dåligt beslut beror på vad Malmö FF vill ha ut av anställningen.

Och på hur pass allvarligt man håller fast vid saker som kontinuitet och tidigare fattade beslut.

MFF har klart och tydligt gått ut med en kravprofil man vill att den nye tränaren ska uppfylla. Han ska fullt ut omfatta den spelidé som SM-guldet 2010 vanns med, där bollinnehav, passningsskicklighet, teknik och snabba fötter, tankar och förflyttningar är viktiga.
Han ska inte vara för auktoritär, lex Hans Gren.
Han ska dessutom vara bra på att utveckla de egna unga talangerna.
Själv vill jag dessutom gärna lägga till att han – eller för att vara politiskt korrekt hon – måste vara bra på att samarbeta med de övriga i klubben, lyssna på spelarna och sprida glädje i truppen.

Allvarligt talat:
Låter det som Stuart Baxter?

Jag är inte den som låser mig vid att det ena sättet att spela automatiskt är bättre än något annat. Men nu har MFF valt en väg och anpassat spelarmaterialet efter denna.

MFF har till exempel ingen Ranegie-typ där framme eller någon ettrig hälseneätare på mitten.
Jag hade inte haft något alls emot att man skaffat sig de alternativen också. Om jag fattat det hela rätt är det dock meningen att näste tränare ska gå in och fortsätta jobba på samma vis man gjort de senaste åren och med nuvarande trupp.

Om det blir Baxter tror jag att man ska se det som en klar signal om att MFF tycker att Champions League-kvalet och Europaspelet är det i särklass viktigaste den här säsongen.
För då är Stuart Baxter perfekt.

Han har massor av rutin från de sammanhangen, han har visat att han kan få laget att prestera när det verkligen gäller och han har en lite mer cynisk inställning till fotbollen än de som helst av allt vill att det ska se vackert ut också.
Egentligen är det en inställning jag gillar.

På kort sikt är det därför säkert en bra idé att ta in Baxter. Men Per Ågren är noga med att betona att det är en lång lösning man jobbar med. Och Baxter på fyra år känns som att MFF byter ut allt man byggt upp de senaste åren. För tro inte ett ögonblick att han ändrat sig.

Stuart Baxter är INTE en kompromissernas man. Han vill bestämma. Allt. Det slutar dessutom ofta med att han lämnar innan kontraktstiden löpt ut eftersom hans åsikter kolliderat med de som egentligen ska lägga upp den långsiktiga strategin i föreningen – och det är inte A-lagstränaren. Han ska jobba för snabba framgångar. Och få fart på bekväma spelare som inte fått av sig mästarkostymen.

Det kan säkert Baxter. Men vad händer sedan?

MFF vann för övrigt U21-matchen mot IFK Värnamo i Anderslöv med 3-1.

Målen kom i den andra halvleken sedan Värnamo haft ledningen med 1-0 i paus. Dejan Garaca gjorde en kanonräddning strax innan Alex Nilsson satte dit 1-1. Sedan spelade Alex fram Amin Nazari som nickade in 2-1 och 3-1 gjorde Skerdilaid Gashi.

Yago spelade första halvlek. Det blev dock bättre sedan han ersatts av Miljan Mutavdzic i mittförsvaret i den andra halvleken och Skerdilaid Gashi gått in på mitten. Dino Islamovic gjorde ett bra inhopp i anfallet efter paus.

Läs våra bilagor