Törners MFF-blogg - Bloggar

Sätt in Sudic redan nu i veckan

Av Ole Törner 2 maj 21.48

Efter 0-5 mot BK Häcken har det växt fram en slags allmän enighet bland i stort sett alla som analyserar Malmö FF:s insatser i allsvenskan: Daniel Andersson måste spela i försvaret och det var naivt av tränarna – inklusive han själv – att tro att det skulle gå att klara sig utan honom.

Därför tror kanske någon att jag är tokig när jag tycker att det är dags att ändra.

Ta ut Daniel Andersson.

Sätt in Jasmin Sudic.

Och gör det redan den här veckan. Antingen på torsdagskvällen borta mot Mjällby eller hemma mot Åtvidabergs FF på söndag.

Det återstår sex matcher innan EM-uppehållet. Jag är säker på att Jasmin Sudic kommer att spela från start i någon av dem.

Ingen särskilt vågad spekulation. När jag efter onsdagens träning frågade Rikard Norling om chanserna att det skulle bli så sa han att med tanke på belastningen på spelarna är de höga!

När jag frågade honom om matchen mot Mjällby, och Åtvidaberg, lade han ut dimridåer.

Det är hans jobb. Men jag är övertygad om att det är nära och att det dessutom är bra.

Att sätta in Filip Helander mot Häcken var en chansning som gick fel. Men det var inte fel att göra den.

Daniel Andersson har haft en fantastisk karriär i Malmö FF, i landslaget och som utlandsproffs. Han är fortfarande en högklassig spelare, men det går neråt och det är både rimligt och rättvist mot honom att han ska få avsluta karriären innan det märks för mycket och när han själv vill.

Just nu spelar Daniel för att han behövs, inte för att han vill och längtar efter att göra det.

Eftersom MFF-kaptenen är den han är, en viljemänniska som alltid ger 100 procent och aldrig känner efter, gör det ingen skillnad i spelet.

På kort sikt är det därför tryggare och i praktiken kanske mer klokt att inte ändra.

Varför ska man då göra det?

Jo, för att det inte är så dumt att så fort som möjligt genomföra en förändring man förr eller senare ändå måste göra.

Dessutom hade man ju bestämt sig. Daniel Andersson är inne på ”Fergie-timen” på karriären.

Alla chansningar är heller inte lika riskfyllda.

Om Filip Helander gjort en kanoninsats, och framförallt om laget Malmö FF inte presterat en kalkoninsats, mot Häcken hade i princip samtliga hyllat klubben för modet att så tidigt släppa fram den unge mittbacken.

Jasmin Sudic har redan bevisat att han duger på allsvensk nivå. Många glömmer fort, men de som minns vet att hans genombrott före den långa skadeperioden var av Pontus Jansson-klass.

Jag är sjukt sugen på att se unga, hungriga och genuint MFF-stämplade mittbacksparet Jansson-Sudic. Så fort, så länge och så ofta som möjligt. Om det blir succé – och varför skulle det inte bli det? – kan Daniel Andersson luta sig tillbaka i tränarstolen och ta åt sig en del av äran. Väl unt…

Daniel Andersson, Filip Helander, Jasmin Sudic, Rikard Norling | 5 kommentarer »

Barbershopvarning på matchstället

Av Ole Törner 1 maj 22.29

Det fanns en hel del som drunknade i eftersnacket om domaren Lerjéus insats i MFF:s match mot IFK Norrköping.

Tånkte passa på att ta upp ett par av de sakerna här och nu

Först och främst det nya match-stället, den nydesignade rödvit-randiga tredjedressen.

Jag twittrade alldeles före och under matchen att jag tyckte att den såg för jäklig ut och att den påminde om något en innebandydomare kunde haft på sig. Den uppfattningen står jag fast vid.

Kan därför inte låta bli att citera ett SMS jag fick under matchen från en mångårig supporterprofil:

”Men snälla rara.´Ge dom varsin halmhatt så har vi världens största barbershopkvartett! När till och med jag tycker kläder är fula, då är det illa!!”

Man kan lugnt säga att dressen delat åsikterna. Antingen verkar man hata eller älska den.

Bland dem jag följer på twitter och de reaktioner jag fått där och på andra ställen känns det som en klar majoritet är mot. Det snackas om pyjamasvarning, priser till dem som lyckas hitta klubbmärket bland alla de små ränderna och så vidare.

Samtidigt finns det många som hyllar dräkten. Oftast är det folk som inte är MFF:are. Och det kanske är där knuten ligger. Tröjan är snygg, men inte på MFF och den passar inte alls in i klubbens historia.

Många såg matchen och dräkterna. Ni som inte gjorde det eller behöver en uppfräshning av minnet kan titta här.

Vad tycks? Är det barbershop? Efter att ha läst SMS:et kan i alla fall inte jag frigöra mig från den hemska kopplingen, Frånsett Ebbe Jularbo-dragspel och joddling är det dessutom förmodligen den värsta sortens musik jag kan tänka sig. Och halmhatt passar inte ens på Björn Ranelid.

En annan sak som försvann är att jag tror att det är väldigt nära spel från start för Jasmin Sudic nu. Han kunde mycket väl ha varit med i elvan redan mot IFK Norrköping. Han känner sig redo och mannen han ska ”peta”, det vill säga försvarstränaren Daniel Andersson var inne på att göra just det draget. Till slut kom den samlade tränarstaben fram till att vänta lite till.

Men jag blir bara mer och mer övertygad om att Sudic gör comebackmatchen från start redan före EM-uppehållet.

Han är redo, Daniel Andersson ska så snart som möjligt koncentrera sig fullt ut på tränarrollen och det känns som om bästa möjligheten kommer i veckan mot antingen Mjällby AIF borta på torsdag eller Åtvidabergs FF hemma på söndag.

Mitt tips: söndag, men jag garderar med torsdag.

Glöm heller inte att Daniel Andersson har varit och är en fantastisk tillgång för Malmö FF. Men det är Pontus Jansson och Sudic som är framtidens backpar med Filip Helander som backup.

Det finns dessutom en speldetalj som blir bättre om man plockar in Sudic (eller Helander). Ni som läser här ganska ofta vet att jag tjatat länge om att MFF är uselt på offensiva hörnor, inkast långt upp på motståndarens planhalva och inläggsfrisparkar. Där blir man direkt mycket vassare med Sudic och Jansson!

MFF-klackens insats i Norrköping kom också bort i hanteringen. Där ska jag bara citera Norrköpings tidningar. Där skrev man: ”När 2-1 kom andades alla i Parken ut, frånsett den mäktiga bortaklacken!” Fint beröm.

Med detta sagt ska jag återgå till Michael Lerjéus och förklara lite varför Malmö FF helst inte vill se honom som domare.

Det finns nämligen en historik med usla insatser av Lerjéus just i MFF-matcher.

Förra året lyckades han i två bortamatcher missa tre grova påhopp. Mot Syrianska fick först Daniel Andersson ett slag i ansiktet av Peter Ijeh och sedan blev Agon Mehmeti sparkad i huvudet av en Syrianskaspelare. Inget hände. Mot Gais var det Daniel Larsson som i full fart sprang fram mot ett friläge när han fick en spark i huvudet och gick i däck. Lerjéus reagerade inte den gången heller. Nu var det alltså dags igen.

På lite lägre nivå har man ofta fingertoppskänsla nog att se till att vissa lag och vissa domare kan undvika varandra. Det borde gå i allsvenskan också.

Ibland går det helt enkelt snett i ett förhållande. Det behöver inte vara den ena partens fel. Båda kan vara skyldiga. Malmö FF och Michael Lerjéus passar helt enkelt inte ihop…

Agon Mehmeti, Daniel Andersson, Daniel Larsson, Filip Helander, Jasmin Sudic, Pontus Jansson, Uncategorized | 2 kommentarer »

En domare ska inte missa

Av Ole Törner 29 april 22.43

Malmö FF hade ingen bra dag i det klassiska storklubbsmötet mot IFK Norrköping.

Nästan allt som kunde gå snett gjorde det. MFF spelade inte bra, släppte in tre mål och fick klara sig utan Mathias Ranegie, något som märktes.

Och så var det mannen som höll i pipan.

Jag är ingen domarätare och tänker heller inte påstå att Michael Lerjéus ensam avgjorde matchen till IFK Norrköpings fördel. IFK Norrköping är ett duktigt lag med ett offensivt tänk och om man får anfaller man gärna med mycket folk. Med en spelare som Gunnar Heidar Thorvaldsson klarar man ofta också att utnyttja lägena.

Malmö FF gjorde heller ingen bra match. Därför känns det surt att konstatera att IFK Norrköping inte hade behövt hjälp av domaren – men fick den ändå.

Som en brasklapp i påståendet att jag inte är någon domarätare ska jag också ärligt slå fast att jag är en Michael Lerjéus-ätare.

Jag tycker att han är allsvenskans i särklass sämste domare. Det har jag gjort länge och jag vet att det finns många inte bara i Malmö FF utan även i andra klubbar som delar den uppfattningen. Det dras djupa suckar i omklädningsrummet bara man ser hans namn på match-line-upen.

MFF-målvakten Johan Dahlin fick först en rejäl tryckare vid 1-0-målet. Wilton Figueiredo försökte sedan rensa och sköt rakt på Norrköpingsanfallaren Thorvaldssons arm, som flaxade en bra bit utanför kroppen.

Man kan göra mål med händerna i fotboll om bollen går in via en spelare som gör sig skyldig till en icke bestraffningsbar hands. Men efter att ha sett situationen i repris på tv åtskilliga gånger känns det här som en klar hands.

Jag passade dessutom på att kasta ut frågan på twitter, hands eller inte? I stort sett alla svaren jag fick var entydiga. Visst var det hands.

Situation nummer två som blev avgörande kom sent i matchen. Strax innan IFK Norrköping gjorde 2-1 sköt Jiloan Hamad bollen i nät via Norrköpingsmålvakten Abbas Hassan. På plats, från en utsiktsposition på mitten av läktaren, reagerade jag inte. Därför tog jag hjälp av åtskilliga som sett situationen på tv.

Här fanns det ingen tvekan. Om handssituationen, och tacklingen mot Dahlin, kunde diskuteras var det här beslutet bara rakt av fel.

Domare ska ha rätt att göra misstag. Men i Lerjéus fall händer det för ofta att han och hans team hamnar i konstiga och omdiskuterade situationer.

Eftersom jag tycker vad jag tycker om Lerjéus kan han dessutom gott torka på sig även den assisterande domarens missar.

Jag köper heller inte snacket om att till exempel en anfallare som missar öppet mål kommer undan kritik, men en domare som gör ett misstag blir hängd.

Det är två helt olika saker!

En forward är på plan för att näta. Det innebär att han ibland måste chansa, och riskera att missa.

En domares uppgift är en helt annan. Han kan inte kompensera ett par feldomslut med ett antal korrekta.

Domaren är den ende på planen med den unika uppgiften att helt undvika misstag.

Om man inte ens fattar att domarna och spelarna har olika uppgifter på planen är det ju inte ens lönt att diskutera.

Spelarna har rätt att missa om de samtidigt gör så många bra saker att de platsar och bidrar till att avgöra matcher.

Domare ska INTE avgöra matcher och de har INTE rätt att missa. Att de sedan ibland gör det får man ta eftersom ingen är felfri. Men det är deras uppgift att så långt som möjligt försöka vara det.

Jiloan Hamad, Johan Dahlin | 17 kommentarer »

Jag saknade ett ”pisse-mål”

Av Ole Törner 23 april 22.03

Malmö FF lekte med faran när Syrianska besegrades med 2-0 hemma i Stadion-borgen.

Före paus var MFF fullständigt, närmast löjeväckande, överlägset. Efter vilan mattades man något, men MFF fortsatte att skapa chanser till ytterligare ett, två, tre, fyra, kanske fem mål till. Men de kom inte.

Länge var Wilton Figueiredos frisparksmål i den 20:e minuten matchens enda. Att 2-0 dröjde till den 90:e minuten var egentligen inte klokt. Men det gav ju Syrianska chansen att kvittera och hur underlägset ett lag ändå är kan det alltid hända.

Som tränaren Özcan Melkemichel utttryckte det: “vi fick en chans, kunde pillat in ett mål, det hade inte varit rättvist, men fotboll handlar ju inte om rättvisa”.

Den handlar om snyggt och bra spel, men framförallt om att vinna – och om effektivitet. Och i den detaljen brast MFF.

Det var ganska typiskt att båda målen var grymt snygga

Först Wiltons precisionsskott och sedan Jimmy Durmaz bomb.

Att Jimmy Durmaz bara gör snygga mål vet vi. Men MFF som helhet får inte ta efter den devisen.

Man måste ibland skicka in ett par ”pisse-mål” också. Mot Syrianska hade en strumprullare räckt för att döda matchen

Nu räckte inte 12-1 i avslut på mål och 23-4 totalt till för det. Plus givetvis ett massivt bollinnehav.

Jag träffade lokale och framgångsrike småklubbstränaren Richard Ohlqvist i pausen. Han tippade, lite på skämt, att MFF haft 83-17 i första halvlek. Det var att ta i. Fast det kändes så…

Dessutom är hörnorna fortfarande ett eget, oroväckande, kapitel.

Nu fick Malmö FF åtta, sju var ofarliga och närmast kom man när Mathias Ranegie nickade rakt på målvakten. Jag har inte gett upp, vet också att MFF stenhårt jobbar med frågan, men kommer ändå att fortsätta att tjata till dess att laget börjar näta på åtminstone en av 50.

Lite elakt kan man nu säga att bästa sättet att försvara sig mot Malmö FF är att ge laget hörnor. Då går tiden och ingen blir farlig.

Men nog med gnäll. Malmö FF var bra också!

Och väldigt mycket vassare än Syrianska, som trotrs allt har ett par duktiga spelare i laget.

Ivo Pekalski börjar trippa runt som i fornstora dagar, styra både spel och spelare och göra alla runt omkring sig bättre.

Wilton Figueiredo är en klasslirare när han vill och ännu mer när han är fysiskt mogen för 90 minuter. Det är han inte än.

Jiloan Hamad och Jimmy Durmaz kommer dessutom i massvis med bra lägen. Jiloan borde gjort minst ett mål och Jimmy gjorde det.

Valet till bäste spelare föll dock på Miiko Albornoz och det har jag inget att invända mot. Han är en modern, offensiv, bollskicklig och modig ytterback och om någon tvekade om varför MFF värvade honom har det tvivlet väl försvunnit vid det här laget.

Och Daniel Andersson skjuter hela tiden framtiden på bänken framför sig.

Klacken hade också en bra dag. Stundtals var det ett massivt tryck.

Publiksiffran strax under 12 000 var också helt okej. Undrar om MFF kommer att bli det enda laget i allsvenskan som bara kommer att ha femsiffriga publiksiffror.

Speakerns besked att IFK Göteborg tagit ledningen med 2-0 berodde för resten på att han fått fel uppgifter från Canal plus.

Daniel Andersson, Ivo Pekalski, Jiloan Hamad, Jimmy Durmaz, Miiko Albornoz, Richard Ohlqvist, Wilton | 6 kommentarer »

Alternativen har ökat för Malmö FF

Av Ole Törner 22 april 18.48

Efter två raka segrar för Malmö FF borde det blivit lättare att förutsäga startelvan. Glöm det!

I verkligheten har det blivit mycket svårare.

Och det är bra. MFF har en bred trupp.

Nu är den dessutom i princip rent skade- och sjukdomsbefriad. Klart att det ska utnyttjas – och påverka.

Mycket av det som hände i de två inledande svaga omgångarna och i de två senaste betydligt vassare matcherna har radikalt ökat konkurrensen på flera platser i laget.

Lägg till det lyckade draget att mot Djurgården sätta in Wilton Figueiredo bakom Mathias Ranegie och det finns även ett taktiskt val. Ska MFF göra avsteg från 4-4-2, och i så fall när?

Allt detta innebär att man förmodligen måste sitta i Stockholm eller rent allmänt bara vara expert på avstånd för att säga att man är säker – eller bara ganska säker – på startelvan i MFF.

Just nu är det snarast ett bevis på att man har hyfsad koll att våga erkänna att det på många platser inte alls är självklart vem Rikard Norling ska välja.

Och precis så vill MFF-tränaren ha det, och så ska det också vara i ett lag som satsar mot toppen i modern fotboll. En bred trupp ska utnyttjas, ibland är det som är bra mot Djurgården borta inte alls lika lämpligt mot Syrianska hemma.

Här är de viktigaste valen Rikard Norling har i laguttagningen mot Syrianska?

Ulrich Vinzents eller Miiko Albornoz?

Ulrich är mer van på högersidan och än så länge mer stabil i defensiven. Miiko har egenskaper som gör honom till ett mer offensivt hot, inte minst i samarbetet med de övriga spelarna, vilket bör vara viktigt mot Syrianska. Veckans träningar antydde Albornoz, och när 20-mannatrppen togs ut var Vinzents inte ens med. Lätt skadad efter Djurgården, men det hade blivit Miiko ändå.

Ivo Pekalski från start?

I full form är Pekalski unik i allsvenskan. Han känner sig redo, Norling säger att han vet det och jag tror att startelvecomebacken kommer nu. I så fall blir det spel med Simon Thern. Baserat på läget just idag. På lång sikt kan det lika gärna bli med Wilton Figueiredo eller med en Erik Friberg som hunnit vänja sig vid nyblivna pappa-rollen bredvid planen.

Tillbaka till 4-4-2 med Daniel Larsson eller köra på varianten med en slags 4-4-1-1-version av 4-4-2 med Wilton?

Ska man ändra det som fungerade så bra mot Djurgården? Inte alls självklart, men jag tror det. Mot Syrianska hemma, där MFF på ett bastant vis ska föra spelet och skapa många chanser borde två renodlade forwards göra bäst nytta.

Innebär det att Daniel Larsson startar?

Troligen, men det innebär också att Wilton är tillbaka på bänken. Om man inte väljer att starta med Pekalski/Figueiredo på mitten. Och Alex Nilsson har varit rejält het de senaste veckorna. Alex är också ett alternativ

Förr eller senare kommer dessutom MFF att på nytt testa Filip Helander eller Jasmin Sudic bredvid Pontus Jansson. Det här kan vara rätt match. Eller så väntar man till efter EM.

Ivo Pekalski, Miiko Albornoz, Rikard Norling, Ulrich Vinzents, Wilton | 1 kommentar »

Till slut satte Ranegie dit den

Av Ole Törner 16 april 22.09

När Mathias Ranegie till slut hittade rätt och fixade segern till Malmö FF var det värdefullt på så många olika vis.

i sig var givetvis det viktigaste. Efter en trög start på allsvenskan är MFF nu på gång. Det topptippade laget börjar röra sig uppåt i tabellen och man visade att det går att spela bra på bortaplan också.

Att det blev tre poäng mot Djurgården var dessutom rättvist. Sett över 90 minuter var MFF det bästa laget i längst och flest perioder – Djurgården hade 20 minuter i början av andra halvlek – och chansmässigt hade MFF också ett övertag.

Sedan var det inte fel att 2011 års suveräne skyttekung äntligen fick näta igen. Det behövde han, och det behöver MFF också.

Jag kunde nästan höra suckarna när han brände chans på chans, fick en del påstötningar via twitter också. Strax före 3-2-målet skrev jag: “Ranegie börjar röra på sig. Om MFF vinner tror jag att han avgör”

Och det gjorde han, vaför jag naturligtvis inte kunde hålla mig från ett vad var det jag sa.

Men mer allvarligt så låg det, som klyschan säger, i luften. Det kändes i hela kroppen att det var Mathias Ranegie som skulle fortsätta att få i stort sett alla lägena. Han var stark och i stort sett ostoppbar för Djurgårdens försvar. En avslutare av Ranegies klass borde förr eller senare sätta dit bollen! Det gjorde han alltså, och nu tror jag att det kommer att rinna på.

Men visst, jag förstår alla kritikernas frustration. Och för att klarlägga. Mathias Ranegie har inte haft någon bra start i allsvenskan och detvar dåligt att bränna alla lägena före 3-2 på Stockholms stadion. Med bra spelare måste man dock ha tålamod. Gnälla? Rätt. Ändra? Fel.

Första 45 spelade MFF lysande.

Draget att sätta in Wilton Figueiredo istället för Daniel Larsson och i en mer tillbakadragen roll blev mycket lyckat. Bra gjort av Rikard Norling, som dragit helt rätt slutsatser av Häckens utdelning på tre mot två-överbelastningen i den förra bortamatchen mot Häcken. Att Simon Thern klev fram och visade just hur bra han har kapacitet att vara spädde på utdelningen.

Han, Wilton Figueiredo, Jiloan Hamad och Jimmt Durmaz sårade hela tiden Djurgårdens försvar och där bak var Daniel Andersson på nytt en rese. Lagom till den andra halvleken gjorde Djurgården sina motdrag, reste sig, hittade spelet och efter 1-2 hade MFF en riktigt tuff period.

Lika imponerande som insatsen i den första halvleken var det faktum att MFF klarade att ta tillbaka initiativet och avsluta matchen som det klart bästa laget!

Bytena blev perfekta. In med Ivo Pekalski och Daniel Larsson och tillbaka till grundspelet. Och när sedan Miiko Albornoz också kom in gjorde han en mycket positiv – lätt bortglömd – insats i offensiven.

Bra igen av Norling. Men man ska kanske utnyttja den breda truppen ännu mer. Om Pekalski, Larsson kommit in redan minut 46 hade DIF blivit överraskat igen.

Och nu när det lossnat för Mathias Ranegie, och den nollan är spräckt. Kan vi få se ett MFF-mål på hörna också?

Daniel Andersson, Daniel Larsson, Ivo Pekalski, Jiloan Hamad, Jimmy Durmaz, Mathias Ranegie, Miiko Albornoz, Rikard Norling, Simon Thern | 3 kommentarer »

Fick Rydström nån korv?

Av Ole Törner 13 april 22.30

En fluga gör ingen sommar. Men efter 0-5 mot Häcken vete tusan om inte solen bröt fram över favorittippade Malmö FF.

Det här var ingen seger som går att leva på mer än ett par dagar.

Det var dock en väldigt viktig trepoängare.

Egentligen kan man sammanfatta att det var ett viktigt mål Daniel Larsson gjorde till 1-0, en viktig seger MFF tog och ett viktigt besked som gavs när Ivo Pekalski kom in och höjde klassen på spelet i den andra halvleken.

Efter 243 minuters allsvensk måltorka blev det förlösande att få spräcka nollan. För Daniel Larsson speciellt, men även för MFF:s anfallspar som kollektiv. Och för Jörgen Pettersson! Annars hade skitsnacket om att MFF:s grepp att anställa en särskild anfallstränare inte gett särskilt stort resultat snabbt kommit igång.

Efter 0-0 mot Gefle IF och en fortfarande pinsam – glöm inte det – förlust mot BK Häcken var det också oerhört betydelsefullt att ta en seger och komma upp i fyra poäng. Därmed har faktiskt MFF tagit fler eller lika många som alla de övriga tippade topplagen.

Att Ivo Pekalski är en duktig och värdefull spelare för ett lag som jagar SM-guld vet alla redan efter säsongen 2010. Nu kom en färsk påminnelse om det.

Därmed har Malmö FF nu exakt den situation som alla hoppats på med många bra spelare att välja mellan på mitten och en möjlighet att förändra en matchbild genom att byta mellan dem. Att Wilton Figueiredo också är med i leken visades av att han var ytterst nära att bli inbytt innan målen och Kalmars dipp ur matchen gjorde den förändringen meningslös.

Nu kommer många att skrika på Ivo Pekalski från start på måndag mot Djurgården.

Tyvärr utan att ta hänsyn till att det är just den ivern som satte honom i situationen att under lång tid mest få kämpa i rehabstugan. Ivo Pekalski känns ännu inte färdig för 90 minuter

Och de övriga spelarna i urvalet är inte kassa. Simon Thern fick ett spelmässigt lyft bredvid Ivo i den andra halvleken. Nästa gång är det kanske Erik Friberg som får det när Wilton Figueiredo kommer in.

Men matchen mot Kalmar FF handlade inte bara om poäng och målmässig förlösning. Den fick dessutom en dos av artisteri i den högre skolan när Jimmy Durmaz satte dit 2-0!

Jimmy gör bara snygga mål heter det. Jo, fast så snyggt som detta är det frågan om något av hans tidigare varit. Hans sätt att få hela Kalmar FF-försvaret, inklusive Henrik Rydström, att gå och köpa korv var fantastiskt, en fenomenal prestation.

Om det varit ifjor hade jag skrivit att det var extra taskigt att skicka Kalmarspelarna upp i korvkön med tanke på servicen för åskådarna på Swedbank stadion. Då hade de ju antingen fått vänta väldigt länge på korven eller fått reda på att den var slut. I år ska servicen vara bättre. Tänkte fråga Rydström och company om den var det, men det var inte läge…

Lite humor bjöds det också på mot slutet av matchen. När Rydström blev utbytt visades precis hur ovant Kalmar FF – och Rydström själv – är vid den situationen. Han glömde nämligen att lämna över lagkaptensbindeln och Kalmar FF spelade därför de sista 20 minuterna utan lagkapten!

Höll på att glömma Daniel Andersson. Gör aldrig det. Nuff said!

Daniel Andersson, Daniel Larsson, Ivo Pekalski, Jimmy Durmaz | 4 kommentarer »

Vad är egentligen att ändra?

Av Ole Törner 11 april 20.18

Efter ett bakslag som det MFF fick mot Häcken uppstår alltid frågan:

Ska man ändra i laget eller köra vidare på det man trodde på?

Jag är ganska övertygad om att det bara blir en ändring på fredag mot Kalmar FF. Daniel Andersson går in i backlinjen istället för Filip Helander.

Och då kan man lyfta frågan om ändra eller inte ändra till en högre, närmast filosofisk, nivå. Hur definierar man egentligen ändra i laget?

Frågar ni mig tycker jag att en återinsättning av Daniel Andersson i backlinjen inte är att ändra alls. Hur jag motiverar det?

Att Daniel Andersson fortfarande platsar när han är frisk tvivlar väl ingen på.

Hela tiden har det sagts att Daniel visserligen från och med i år är assisterande tränare, men han är spelande assisterande tränare och går in på planen när det behövs.

Daniel spelade i premiären mot Gefle, han gjorde det dessutom i genrepet mot Häcken och han behövs.

Det som hände mot BK Häcken var att MFF ville ge unge Filip Helander möjligheten att efter en bra försäsong visa att han kunde klara uppgiften. På sikt är det nämligen Pontus Jansson, Filip Helander och Jasmin Sudic som är framtiden – och bäst. Målsättningen är att så fort som möjligt ge dem chansen att visa det. Det var givetvis tanken bakom att sätta in Filip. Om det lyckats hade alla hyllat Rikard Norling (och Daniel Andersson) för beslutet.

Nu blev det fel och Häcken utnyttjade det till max. Det var varken Filips eller Pontus fel utan hela lagets.

Sätter man in Daniel Andersson nu – och det gör man – håller man en konsekvent linje, både i att den bästa backlinjen ska spela och att så fort som möjligt ska Daniel inte ingå i den.

Pratade för övrigt lite med Daniel efter onsdagens träning. Han poängterade hur hemskt det var att stå utanför planen och se det som hände. Vill heller inte undanhålla er hans kommentar om vad som hade inträffat om han spelat och det burit iväg mot 0-5:

- Då hade jag inte varit med i 90 minuter!

Med andra ord, då hade han blivit så frustrerad att det slutat med ett rött kort.

Och just där ligger en del av skillnaden mellan en plus 30-kapten som honom och majoriteten av de unga spelarna.

Ibland är det viktigt att markera att man är för stolt för att acceptera vilken skit som helst. Därför var 0-5 i baken förmodligen en väldigt viktig erfarenhet att ta med sig för spelarna. Det sved förhoppningsvis så hårt att man ALDRIG vill vara med om det igen.

Daniel Andersson har aldrig förlorat på det viset, men bara tanken skrämmer honom och om han varit på planen hade det märkts. Nu försvann MFF istället efter 0-4 i början av den andra halvleken in i handlingsförlamning och en önskan att pinan skulle ta slut.

I fotboll, och på många andra ställen, ska man inte underskatta betydelsen av det man kan kalla kulturbärare.

Paul Scholes comeback i Man United handlar om det. En rutinerad spelare med ryggrad och hjärta i klubben som kan gå in och visa vad som gäller, både i omklädningsrummet och på planen.

Just nu har Malmö FF inte så många spelare som hunnit växa in i rollen som kulturbärare. Det kommer, men än så länge gör Daniel mest nytta på planen och då ska han vara där.

Från och med i lördags har MFF dessutom förhoppningsvis en hel hög spelare som är villiga att se till att det dröjer minst tio år till innan man torskar med fem mål i allsvenskan. Nu vet de nämligen hur jäkligt det känns efteråt.

Och bryr sig verkligen. Och om det eventuellt finns någon som inte gör det ska han inte spela i MFF…

Daniel Andersson, Filip Helander, Rikard Norling | 1 kommentar »

En pina som kan bli en nyttig läxa

Av Ole Törner 7 april 17.53

Det var inte Häcken som producerade skit på Rambergsvallen.

Det var Malmö FF. I elefantstorlek. Utan uppehåll.

En lite mer mogen analys? Visst, men jag kunde faktiskt inte låta bli. Inte efter svidande 0-5, ett resultat som det alltid bör gå många, många år mellan i MFF-historiken.

Låt det för det första vara sagt: BK Häcken var bra. Hisingslaget vann matchen av egen kraft och fortsätter man det här spelet är man inte bara bäst i sin egen lilla region utan i hela Göteborg. Och kanske i hela allsvenskan.

Men Malmö FF, och alla som följer laget på nära håll, fick också en nyttig läxa. Malmölaget är inte färdigbyggt, och definitivt inte utan Daniel Andersson.

Mindre än en timme efter slutsignalen känns det som det finns två alternativ:

1) Såga MFF generellt och då även lagets ambitioner att vara med i tätstriden och ta SM-guld.

2) Såga insatsen i just den här matchen och aldrig, aldrig glömma bort de lärdomar som fanns att dra från den.

Jag tänker inte agera populist och välja alternativ 1. Det finns potential till något riktigt bra i MFF-truppen.

När man reser sig ur det här kan man troligen till och med göra det starkare. Men det kommer att ta längre tid och bli svårare att bygga guldfundamentet än jag först trodde.

Häcken gjorde framförallt två saker. Man satsade centralt med tre mot två och när man fick höra att Daniel Andersson inte skulle vara med kom Peter Gerhardsson med nya direktiv.

Efter matchen erkände Häckentränaren att när beskedet att MFF satsade på Pontus Jansson och Filip Helander istället för Pontus Jansson och Daniel Andersson gav han order om att man skulle pressa mycket hårdare mot Malmö FF:s mittförsvar.

Och misstagen kom. 1-0 i den femte och 2-0 i den 23:e minuten var ett resultat av två rejäla tavlor av Pontus Jansson. De värsta sedan han fick förtroendet i MFF-backlinjen tyckte han själv.

Det satte agendan. Mitt mellan målen brände Daniel Larsson en straff. Alla straffar som inte går i mål är dåliga, straffskott som går över är usla. När sedan försvaret stod och tittade när Häcken fick göra 3-0 strax före paus och 4-0 kom alldeles efter pausvilan, när MFF snackat sig samman och skulle gå ut med ny kraft, blev resten av matchen bara en enda lång himmelsblå pina.

Jag skrev innan matchen att jag tyckte att Daniel Andersson borde spela. Det tycker jag egentligen fortfarande. Om man vill ha resultat på kort sikt. I ett lite längre perspektiv måste dock MFF nog lära sig att klara sig utan honom.

Då får man stå ut med att det svider lite – eller som mot Häcken mycket – i processen. Pontus Jansson är bra, men ännu inte mogen att ta hela ansvaret. Samma sak hände egentligen mot Elfsborg i Borås i våras då han också spelade med Filip Helander, men då blev missarna inte lika grova eller ödesdigra.

Glöm heller inte att det är hela laget som försvarar – och i MFF:s fall inte gör några mål!

Det finns dessutom en sak som Daniel Andersson OCH Jasmin Sudic är bättre på än Daniel Andersson. På fasta situationer framåt är de vassare vapen. På sikt – och efter idag känns det som om det kan bli på en skrämmande lång sådan – är det nog nödvändigt. Ja, jag vet, det var ett långsökt försök att hitta något positivt, men jag försökte i alla fall.

Att Rikard Norling, och laget gick bort till klacken efter matchen, för att visa att man led MED dem var också en bra sak.

Till alla Häckensupportrar, och alla som nu gärna vill låtsas att ni är det, som vill håna oss som tippat Malmö FF som SM-guldvinnare vill jag också gärna påpeka en sak:

Kom ihåg att ni har en tränare som också gjort det!!!

Jag tror fortfarande att han kan få rätt och det gäller även när han la till att BK Häcken faktiskt också är ett lag som kan göra det.

Daniel Andersson, Daniel Larsson, Filip Helander, Pontus Jansson, Rikard Norling | 7 kommentarer »

Ingen anledning att ändra

Av Ole Törner 6 april 17.28

Efter bara 0-0 i premiären mot ett försvarsinriktat Gefle IF suckades det en hel del på Swedbank stadion.

Det diskuterades också givetvis och redan då började många prata om att MFF-tränaren Rikard Norling borde ändra i laget.

De mest frekventa förslagen:

Wilton Figueiredos finlir och crossbollar behövs på mitten. Simon Thern får vänta lite till.

Mathas Ranegie och Daniel Larsson, särskilt Daniel, kom ingenstans i försvarsgröten. Dags att testa med någon annan.

Jag tycker inte det, inte i något av fallen. Det finns ingen anledning att ändra. Dels anser jag inte att det är motiverat, dels tror jag inte att det behövs, men framförallt skulle det sända fel signaler.

MFF har haft en försäsong då man trimmat ihop ett lag som sett riktigt vasst och lovande ut.

Om man får någon slags panik, eller börjar fundera för mycket, bara för att det kommer ett tillfälligt bakslag hamnar man bara fel.

Jag tror att vi som sett många träningar och matcher vintern och våren 2012 är ganska överens om att Erik Friberg och Simon Thern var det centrala mittfältsparet som växte fram som förstavalet. Så är det fortfarande.

Det är heller inte precis någon nyhet att Daniel Larsson får svårt mot lag som backar och tätar så mycket som Gefle IF. Ytorna försvinner för honom. Mot BK Häcken blir det en helt annan match.

Felet mot Gefle var snarare att tålamodet försvann. Om Malmö FF spelat som laget gjorde de första 30 minuterna även i den andra halvleken hade Gefle inte haft en chans att stå emot.

Jag tror inte att MFF ändrar i laget mot Häcken, och i så fall gör man helt rätt.

Ska man in och tafsa är det i så fall i försvaret det ska göras. Det kan låta helt ologiskt eftersom det var den lagdelen som fungerade perfekt i premiären. Gefles normalt så vassa omställningsspel kom helt bort.

Men när ytorna blir så mycket större i offensiven kan det finnas en poäng i att byta ut Ulrich Vinzents mot Miiko Albornoz. Det skulle dessutom vara en förändring som är betydligt mer i takt med försäsongen. Då har ju Miiko spelat betydligt mer än gammeldansken. Ulrich Vinzents har många kvaliteter och är svårslagen defensivt, men vill man ha en ytterback som kommer med upp och slår den sista passningen eller till och med gör mål är Miiko Albornoz att föredra.

Det snackades mycket om att matchbilden mot Gefle ändrats om domaren bättre uppmärksammat straffsituationen. Men samma sak gäller Vinzents härliga skottläge i den andra halvleken. Då borde han satt dit 1-0.

Valet Vinzents/Albornoz är dock mest kosmetika och inget som avgör. Jag tror det blir Ulrich.

………

Kul för resten att BK Häcken vågar vara kaxiga, hetsa lite och prata om Malmö FF som sitt farmarlag. Synd bara att man inte tänkte färdigt. Det är väl laget som tappar sina bästa spelare till ett annat som är farmarlaget, eller?

Tänkte man med ——?

…..

Fasta situationer fortsätter jag gärna att tjata om.

Titta på Åtvidabergs FF. Malmö FF, och många andra lag, har mycket att lära sig av Åtvid i den biten.

Daniel Larsson, Erik Friberg, Mathias Ranegie, Miiko Albornoz, Rikard Norling, Simon Thern, Ulrich Vinzents, Wilton | 3 kommentarer »