Det börjar dra ihop sig. Trading deadlinen är nästa vecka och redan nu har ett par ”städerskor” bytt färger. Inga namn som behövs nämnas här då det alltid är samma mop up duty lirare som tvingas packa tandborste och kalsonger. Helt ointressant so far med andra ord.

Inget lag är i mer behov av förstärkning framåt än Los Angeles Kings som sakta men säkert har halkat ner nedanför slutspelsstrecket.

Kungarnas spel är under all kritik. Att bli nollade två matcher i rad mot ängagäng som Phoenix och Calgary är oacceptabelt oavsett tidpunkt på säsongen. Att sedan göra det på hemmaplan gör inte saken bättre. Nä, ärligt talat är jag på gränsen till att kasta upp varje gång Los Angeles Kings nämns. Det är pinsamt dåligt just nu. Det är pinsamt framåt, bakåt, mellan stolparna och bakom bänken. Scrubs!

För mig cirkulerar allt runt Los Angeles Kings vs Rick Nash. Inget annat spelar någon roll här i LA LA Land. Pressen är enorm på klubben att prestera efter den senare tidens bottennapp och ingen känner flåset i nacken mer än GM Dean Lombardi. Missar laget slutspel är det kört för Lombardi. Som det ser ut just nu har Kings inte i något slutspel att göra. Plain and simple!

What the fuck, men gjorde inte Kings precis 1-0 mot Phoenix? Såg jag i syne? Jo minsann, Kings har gjort mål. Där ser man…

Jösses, kungarna gör både 2-0 och 3-0 innan periodvilan. Inte nog med att laget har lyckats få in hela tre puckar, de har även lyckats göra dessa strutar i en och samma period. Wow!

Vad är det för mirakeldryck som coach Darryl Sutter har tvingat i scrubsen. Undrets tid är tydligen inte förbi.

Det var tydligen första gången den här säsongen som Kings har gjort tre mål i första perioden. Kungarna är 16-0-1- när de gjort tre eller fler mål i en och samma match. Jo, är det något positivt med detta lag så är det deras stats när de leder matcherna. Kings är mycket svåra att tas med när de har ledningen. Framför allt om laget leder efter två perioder. Då är det praktiskt taget lika svårslagna som Detroit i egen hydda if you know what I saying…

Mer stats…

Oavsett hur usla Kings är i första perioden så har de inte släppt in några mål heller. Faktum är att laget nollat motståndarna i 13 av de senaste fjorton matcherna. Rätt egendomligt att detta lag har så mycket imponerande stats trots att de suger mest hela tiden. Jag blir inte klok på dem.

Om Kings tappar mark så är det annat ljud i skällan nere i Orange Country där Anaheim Ducks håller hus.

Det är verkligen livat i ankdammen då Anaheim vinner matcher efter match. Ducks var duktigt akterseglade för bara några veckor sedan, men har tagit sig i kragen och börjat den sedvanliga upphämtningen som laget alltid gör under andra halvan av säsongen. Ibland lyckas laget med upphämtningen och ibland inte. Bli inte förvånande om Teemu Selänne och ankgänget blir ett av åtta lag som får äran att fortsätta att lira hockey även efter andra veckan i april.

Förlusten mot Tampa Bay Lightning ser jag mest som ett olycksfall i arbetet…

Skulle nog inte ha prisat Kings för att de lyckades sätta tre strutar i första för i andra perioden gör Coyotes två snabba power play mål. Alltså, här snackar vi om ett av ligans bästa box play mot ligans tveklöst sämsta power play. Och så gör ökenrävarna två snabba mål i numerärt överläge bara för det. Kings får Coyotes power play att likna ligans bästa.

Stats mean shit!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Detta är en sådan där dag när inget sker som det brukar. Kings har inte torskat under ordinarie tid när det lett efter två perioden. Laget är 77-0-6 efter två perioder, men det skulle fan i mig inte förvåna om den suveräna trenden bryts ikväll. Det är liksom inte same ol same ol Kings som lirar i Phoenix denna afton. Jag ser det som både positivt och negativt på samma gång då jag gärna ser att laget gör mer mål och om det kommer på bekostnad av att släppa in ett par strutar mer än vanligt so be it.

Kings torskar på straffar. Så jävla pinsamt.

Det är inte ofta jag skriver detta, men Jonathan Quick var urusel i kassen denna afton.
Kanske de borde byta bort Quick mot Rick Nash istället för Jonathan Bernier. Nä, det där menade jag inte…

Mest duktigt kokt just nu.

Ärligt talat var alla spelare i Los Angeles Kings usla denna afton. Ingen spelare får godkänt. Som laget spelar just nu så har de inte i något slutspel att göra. Det har inte Phoenix heller för den delen, men de vinner åtminstone sina matcher medan Los Angeles finner alla möjliga och omöjliga vägar att förlora sina.

Detroit är lika suveränt hemma som de är mediokra borta. Dock är det inte helt fy skam att förlora mot Chicago som är ruskigt heta just nu även utan ”Captain Serious” Jonathan Toews. Efter att ha torskat nio raka har Blackhawks vunnit fyra friska. Alla lag lider av en tillfällig formsvacka under säsongen. Så är det bara. Räkna med Blackhawks nu när torskperioden är över. Nicklas Lidströms gäng har Jimmy Howard tillbaka i kassen, men får klara sig utan Pavel Datsyuk ett par weeks och det är ett tungt avbräck för Red Wings.

Vancouver leder TSN:s power ranking denna vecka. Hur är detta möjligt? Visar bara hur meningslös denna lista är och förblir att vara.

Ilya Bryzgalov har fått ett nytt efternamn: Bryzaster.

Columbus Blue Jackets Jeff Carter och Rick Nash hade båda en fin kväll mot San Jose Sharks. Jag välkomnar deras överraskande 6-2 seger, men jag hoppas att Kings inte bryr sig att det var Carter och inte Nash som låg bakom segern. Det är Nash och INTE Carter som kungarna behöver för att får ordning på spelet.

Om Kings inte trejdar till sig Nash innan deadlinen nästa måndag den 27 februari så känns det som om det kunde kvitta. Utan Nash inget slutspel. Men Nash kan laget gå hur långt som helst. Rick Nash – frälsaren.

Rick Nash!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Bruno

Los Angeles Kings är tillbaka i Staples Center efter en lång och inte särskilt framgångsrik bortaturné.

Yours truly är på plats i Casa Staples. Normalt sett brukar jag skippa matcher mot sega lag som Phoenix Coyotes, men då det varit Grammyfestiviteter i hyddan en längre tid har Kings fått finna sig i att lira lite matcher i annans igloo. Det känns lite som en evighet sedan senaste hemmamatchen.

Mycket viktiga points står på spel för båda lagen och det grinigt värre direkt efter nedsläpp.

Sade jag tråkiga Phoenix? De måste ha hört mig tänka högt.

Dustin Brown och Shane Doan ryker ihop tidigt. Det är klubbarnas båda lagkaptener det som vill visa var skåpet skall stå gott folk.

Lite senare åker Anze Kopitar rakt in i ökenrävarnas keeper Mike Smith som får tokfnatt och vilt rallarslagsmål med i stort sett alla spelare inblandade följer. Detta ser ut att bli en äkta old time hockey-föreställning för publikum.

Kort därefter är det slagsmål igen mellan Micke Richards och Martin Hanzal.

Skriver detta samtidigt som ytterligare ett bunkaslagsmål träder i kraft bakom Phoenix kasse.

Jösses!!!

Det är väldigt trångt i syndabåsen…

De pucklas på i stort sett hela första perioden.

I andra perioden mattas tempot avsevärt och både andra och tredje perioden är inte ens i närheten av den första. Kungarna trycker på med jämna mellanrum, men tja, ni vet…

Kings har som vanligt fasligt svårt att få in puckjäveln och längtan efter en frälsare som Rick Nash har nog aldrig varit större. Columbus får plocka valfritt bland scrubsen för detta är en sorglig samling hockeyspelare som numera representerar laget Los Angeles Kings.

Ny 0-1 förlust och det börjar lukta panik i kungarnas läger.

Jag är så lack på detta lag att jag helt enkelt inte orkar skriva mer om eländet idag. Nä, nu åker jag hem och tar mig ett glas vin och försöker förtränga eländet så gått jag kan.

Vi hörs.

Bruno

Trading deadlinen närmar sig med stora steg och inget lag är i mer behov av ett par gökar som kan sprätta upp gummitrissan i nätmaskorna än allas vårt Los Angeles Kings.

Jösses vilka bottennapp klubben har bjudit fansen på i de två senaste matcherna. Först blev det 0-1 mot ligans värsta gnetspelarlag St. Louis Blues. Okej då, Blues är inte lätta att tas med numera då de är kapabla att tråka ihjäl motståndarna med seg Ken Hitchcock hockey. Jag kan leva med den förlusten i och för sig. Jag är dock allt annat än okey dokey med förlusten mot ängagänget Carolina Hurricanes. När väl agnarna skall skiljas från vetet och det nalkas slutspel kan torsk mot bottenlag få förödande konsekvenser. Det är sådana här matcher man bara måste vinna. När laget ledde med 1-0 agerade Kings som om det stod 8-0. När hesa Fredrik ljöd stod det 1-2. En mycket onödig förlust för Kings

Ikväll är kungarna i Tampa och möter ett annat mediokert lag från östra konferensen. Det bara måste bli seger mot ett lag som inte direkt rosat marknaden den här säsongen.

Kings är överlägset sämst offensivt i NHL. Kungarna har gjort minst mål i ligan och det finns en hel del scrubs man kan hacka på det skall gudarna veta. Jag har sågat de flesta spelarna som behövts sågas i laget flera gånger om så ingen mening att älta om det igen. Inte trodde jag att jag skulle behöva nämna Mike Richards i denna inte så eminenta grupp hösäckar. Alltså, vad fasen pysslar Richards med för tillfället? Micke är en av mina favoritspelare i hela ligan, men centern har inte varit sig lik alls sedan han gjorde comeback efter sin hjärnskakning. Statistiken talar sitt tydliga språk då kanadensaren bara gjort ett futtigt mål på de 18 senaste. Det där duger fan i mig inte oavsett hur ont i skallen man har. Med tanke på hur uddlösa Kings är framåt måste en spelare som Richards producera.

NHL-panelen på NBC Sports är förstummande över hur usla Kings varit i offensiv zon. Mike Milbury tuggar nästan fradga i studion och sågar flertalet kungar jämns med fotknölarna. Värst kritik får inte helt oväntat Dustin Penner. Micke Mills anser att det är dags att dumpa Penner med omedelbar verkan då han gör mer skada än nytta. Gärna dumpa Penner till någon liga i Europa så att Kings kan använda de icke väl investerade slantarna på ett mer vettigt alternativ. Höh, jag kunde inte ha sagt det bättre själv.

Tja, när det gäller Penner eller ”Pancakes” som han kallas numera har Kings verkligen köpt grisen i säcken. Tala om waste of space alltså. Trade the scrub! Do it! Do it now!

Om Kings har svårt att göra mål så har Lightning fasligt svårt att hålla kassen fri från påhälsning – Kings är sämst offensivt medan Lightning är sämst defensivt.

Colorado Avalanche har torskat fem raka. Er ärade undertecknad är inte förvånad alls då Avs inte har i ett slutspel att göra. Däremot är det mycket förvånande att Chicago Blackhawks har lyckats med samma bedrift. Torsk i fem raka är typ minst fyra för mycket för Blackhawks som för ett tag sedan var på G att dra ifrån i västra konferensen. Just nu får de möta San Jose Sharks i en eventuell första runda i slutspelet och det är då banne i mig ingen drömmotståndare. Snarare ett möte om vilket lag som borde representera väst i Stanley Cup-finalen. Skador har sinkat Blackhawks en del på senare tid, men laget är på tok för talangfullt för att någonsin förlora fem raka oavsett tidpunkt på säsongen.

Vilken spelare har gjort flest mål i NHL innan 22 bast fyllda mån tro?

A. Sidney Crosby
B. B.Alex Ovechkin
C. Jaromir Jagr
D. Ilya Kovalchuk
E. None of the above

Svar: E. Steve Stamkos har gjort hela 154 pytsar innan dagens födelsedag. Jo, de är Stamkos födelsedag idag och Kings är det enda lag i ligan han inte gjort mål på.

Lightning har tre bra spelare – Vinny Lecavalier, Martin St. Louis och så då Steve Stamkos. Sen är det inte mycket hänga i julgranen.

Mycket Hawaiihockey mellan varven i en slarvigt spelad första period. Blir ofta så då två lag som sällan möts ställs mot varandra.

Lagen spelar upp sig i andra perioden, men när väl kungarna tar en tvåmålsledning är det mycket svårslagna. Faktum är att Kings är 76-0-5 i de 81 senaste matcherna när de leder efter två friska. Senaste förlusten skedde under 2008/2009-säsongen. Wow!

Stor dramatik när New York Rangers tog emot New Jersey Devils i MSG. Devils leder med 1-0 och Rangers pressar på som fasen för att forcera in kvitteringspucken. Kvitteringen kommer i slutsekunderna, men målet blir bortdömt för målvaktsinterference. Fan, vad jag hatar denna regel. Framför allt om spelaren blir knuffad in i målvakten.

Vancouver Canucks har två målvakter och en måste tydligen trejdas. Mycket talar för att det blir back up-goalie Cory Schneider, men jag är inte så säker på att det är rätt såll klubben väljer. Roberto Luongo har varit mycket ojämn och i matchen mot Nashville Predators var han urusel. Luongo är också medioker i straffläggningen. Dock inte lika usel som Philly Flys Ilya Bryzgalov som släpper in i stort sett varje puck numera. Torsk mot New York Islanders på straffar svider och det hjälper inte att ryssen inte kan röra sig i sidled under shoot outs.

Ottawa Senators askungesaga verkar börja lida mot sitt slut. Att Senators har usla målvakter och ett suspekt försvar är ju ingen nyhet, men laget överpresterade ändå under första halvan vilket förvånade många inklusive yours truly. Nu börjar laget likna ”riktiga” Senators och det innebär idel torsk. Danne Alfredsson och grabbarna boys har gått från att sniffa på toppen till att bli tvingade att fightas för en slutspelsplats på nolltid. Om laget skall bli köpare vid trading deadlinen måste de skaffa sig en bättre burväktare och ett par rutinerade backar som vågar hålla i pucken när det brinner i knutarna och matchen står och väger.

Trodde aldrig jag skulle tvingas skriva detta, men Dustin Penner gjorde mål och han var mycket bra i matchen mot Lightning. Kanske han hade pannkakor till frukost för lirar han med sådan pondus som i denna match blir Kings svårslagna.

Lightning vs Kings slut 1-3. Kungarna är 15-0-1 när de gör tre eller fler mål. Synd att det bara hänt 16 gånger den här säsongen.

Vi hörs.

Bruno

Los Angeles Kings är tillbaka för spel i egen igloo efter en nio dagars semester. Kings har inte lirat en match sedan de slog Ottawa Senators med 4-1 här i Casa Staples den 18 januari.

Motståndare för Kings denna afton är soporna från Columbus Blue Jackets, ligans tveklöst sämsta lag. Så sopiga att Kings inte kunde trycka in en enda puck i förra mötet. Bottennappet mot Blue Jackets (0-1) är en av bara två förluster kungarna har torskat i de senaste 18 matcherna (10-2-6). Förutom torsk mot Columbus gick laget även tomhänta från mötet med Colorado, även den matchen på hemmaplan. I övrigt har Kings tagit minst en pinne i varje match sedan Darryl Sutter tog över skutan, vilket är imponerande med tanke på hur få pytsar laget gör.

Kings har gjort minst mål i hela ligan. Att bli nollade av Blue Jackets på hemmaplan är pinsamt oavsett hur usla man är på att tjonga in gummitrissan i kassen. Dock behöver fansen inte befara en favorit i repris då kungarna trycker in ledningsmålet redan i första perioden hör och häpna. Jo, ni läste rätt. Kings are on the board fellas!

Blåjackorna är sämst i nästan alla NHL-kategorier så låt oss älta litta Kings-stats vettja.

När följer kvällens skrytande (notera att statsen gäller innan matchen mot Columbus)

• Kings har dödat 57 av de senaste 65 i numerärt underläge (87.7 %)
• Kings har dödat 104 av de senaste 115 i numerärt underläge (90.4 %)
• Kings har inte förlorat på 79 matcher (74-0-5) då laget lett efter två perioder. Senaste förlusten var mot borta mot Phoenix Coyotes 2 april 2009.
• Kings har släppt in 20 mål på de senaste 14 matcherna (1.43/per match)
• Kings Jonathan Quick har nollat motståndarna sex gånger vilket han är bäst på i ligan.

Den 27 februari är trading deadline och redan nu spekuleras det hejvilt på hockeysajterna runt om i Nordamerika, det ena ryktet mer osannolikt än det andra. Det hade inte suttit dumt med lite trades just nu för jag är duktigt trött på allt tjafs.

Tycker redan nu kunna se vilka 16 lag som kommer att gå till slutspel. Låter lite kaxigt att älta om detta redan, men det skall mycket till att något av lag 1-7 i varje konferens kommer att missa slutspelet. Det är plats 8 i både väst och öst som det kommer att krigas om och även där känner jag mig ganska säker på min sak.

Western Conference:

Detroit Red Wings
Vancouver Canucks
San Jose Sharks
Chicago Blackhawks
St. Louis Blues
Nashville Predators
Los Angeles Kings
Dallas Stars

Outsiders: Minnesota Wild och Anaheim Anka

Eastern Conference:
New York Rangers
Boston Bruins
Washington Capitals
Philadelphia Flyers
Pittsburgh Penguins
Ottawa Senators
New Jersey Devils
Florida Panthers

Outsiders: Toronto Maple Leafs och Tampa Bay Lightning

Kings verkar underskatta blåjackorna igen. I mitten av tredje står det ”bara” 2-2. Det speglar inte matchen direkt, men det går inte bara att ställa rören på isen och tro att det ordnar sig av sig själv. Kungarna åker runt på isen och agerar som om det står 8-0. Skärpning för helvete!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Speakern annonserar ut att det är utsålt vilket innebär 18118 betalande poor bastards som får se en medioker föreställning.

Kings får ett jätteläge att avgöra eländet i slutet av tredje då Sammy Påhlsson åker ut för holding.

Där sitter fanskapet med endast 0.4 sekunder kvar av matchen. Målskytt Drew Doughty som för omväxlingsskull gör skäl för sin tramsigt höga lön.

Fucking A baby!!!

Nä, nu är det dags att masa sig hemåt.

Vi hörs.

Bruno

NHL är igång på fullt allvar igen. Det innebär inget mer snack om All Star-Weekend, tramsiga lekar på och vid sidan om isen som inte roar någon åskådare från tonåring till pensionär, och sist men inte minst, inget mer kacklande om hur stor Daniel Alfredsson är i Ottawa. Alltså någon jäkla måtta för det ju vara på tjafset. Visst, Danne är populär och det är jättekul, men måste det ältas om det under hela helgen? Var det All Star-Weekend eller Daniel Alfredsson show som vi stackars satar tvingades stirra på?

För att förtränga detta patetiska sömnpiller vi kallar All Star-Weekend har NHL schemalagt en hel bunke matcher på programmet. Hela 13 matcher spelas redan två dagar efter jippot i Florida. Det innebär att 26 lag utav 30 möjliga är i hetluften under tisdagen. Gillas.

Dagens huvudmatch spelas mellan Tampa Bay Lightning och Washington Capitals som tvingas lira utan både Nicklas Bäckström (hjärnskakning) och Alex Ovechkin (avstängd).

Jag förstår inte hur TV-kanalen NBC Sport (fd. Versus) väljer matcherna. Varför visa Bolts and Caps när Boston Bruins drabbar samman med Ottawa Senators, vilket är en betydligt mer sevärd dust? Bara glimtar från den matchen i periodvilan var mer sevärda än huvudmatchen.

Det är också väldigt frustrerande att NBC Sports alltid måste envisas med att välja en match från Eastern Conference. Orsaken är väl att många matcher i väst sätter igång lite för sent för alla stackars satar i öst, vilket i sin tur innebär att vi inte får se dagens riktiga holmgång, hatmötet mellan Vancouver och Chicago. Nu får vi nöja oss med usla Tampa Bay mot ett skadeskjutet Washington. Oh well…

Då jag är stationerad i Los Angeles blir det matcher med Los Angeles Kings, Anaheim Ducks och vad som nu visas på NBC Sports på burken. Tidigare hade jag en riktig NHL-kanal kallad kort och gått NHL Network. Den plockade någon jäkla terrorist på mitt kabel-tv-bolag AT&T U-verse bort från mitt utbud av någon märklig anledning. Hade jag haft NHL Network hade jag också fått se Vancouver och Chicago då den kanalen alltid fokuserade sig på de riktigt tunga dusterna inklusive se ovan nämnda match. Ingick i NHL Networks utbud gjorde också ett program där massor med spelare, coacher och experter gästade programmet eller ringde in och snackade. Den showen hade varit guld värd när till exempel trading deadlinen går av stapeln i slutet av februari. Att inte få ha tillgång till en kanal som NHL Network är en tung förlust för mig oss som älskar hockey.

Anaheim Ducks vann igen. Räkna inte ut ankorna än. Märkligt att Ducks alltid inleder uselt för att sedan lägga in en femte växel under andra halva av säsongen. Det är dock inte samma Ducks som vann Stanley Cup för ett antal år sedan vi snackar om nu. Oavsett om Ducks mot alla odds lyckas kravla sig upp på en slutspelsplats är laget på tok för klent för att gå långt när det nalkas kamp om Lord Stanley.

Bruden kommer hem från gymmet och börjar störa sig med en gång. Det är nämligen NBA med Los Angeles Lakers idag också och det kolliderar med min hockeymatch. Det enda sättet att få tyst på fanskapet är att låta henne se NBA på vår flat screen tv medan jag får finna i mig att se NHL-matchen inne på kontoret. Det går för sig när det inte är en höjdarmatch på burken, men hade det varit Kings vs Canucks eller Red Wings vs. Blackhawks eller något i den stilen hade jag visat var skåpet skulle stå med en gång det skall ni ha klart för er. You pick your battles som man säger på amerikanska och mig flyttar man inte på i första taget om det är något jag verkligen vill titta på.

Mycket trejdrykten i stort sett dagligen, men inget som har lett till något mer än en massa snack och byte av ett par oviktiga städerskor klubbarna emellan.

Vem är bäst Evgeni Malkin eller Pavel Datsyuk? Datsyuk hands down. Datsyuk är en mer komplett spelare än Malkin. Easy answer med andra ord.

Vancouver vann till slut det hypade mötet med Chicago, men jag lägger ingen stor vikt vid vinster på övertid. Trots kanadensarnas vinster är jag mer förtjust i motståndarnas lag. Chicago är ett mer komplett lag än Vancouver och jag håller dem som favorit i en bäst av sju serie om lagen drabbar samman i slutspelet.

Outsiders får bli Detroit, San Jose och Los Angeles Kings medan St. Louis och Nashville har toppat formen för tidigt.

I öst är Boston det lag som ser starkast ut. Philly Fly och Pittsburgh är för ojämna mycket på grund av skador på nyckelspelare stup i kvarten. New York Rangers har nog toppat formen för tidigt och Washington hade jag inte satt en krona på i Las Vegas oavsett hur skadefria laget är.

Mycket kan hända innan slutspelet drar igång, men där har ni i varje fall lite spekulationer från min sida så här natten mellan januari och februari.

Vi hörs

Bruno

Då var det dags för All Zzztar-weekend i Ottawa. Alltså, detta pinsamma spektakel till sömnpiller är bara en perfekt ursäkt för varje äkta hockeyälskare att göra något annat denna helg. Själv bandade jag programmet så att jag lite senare under helgen kunde snabbspola mig igenom vissa delar när så kändes lämpligt.

Torsdagens NHL All Star Fantasy Draft inledde ”jippot” vilket jag mer eller mindre spolade mig förbi på ett par sekunder. Jag tryckte på play först när det var dags att få reda på vem som skulle väljas sist. Är lite tveksam om San Joses Logan Couture är sämst av spelarna som var närvarande.

Bostons Tim Thomas har gått från att vara en hjälte i mina ögon till en av ligans största jubelidioter alla kategorier. Det räckte med ett mycket puckat beslut för att få mig att göra en kovändning. Jag trodde botten var nådd i veckan som gick då jag fick reda på att Thomas är ett stort fan av den religiöse konservative fårskallerepublikanen Glenn Beck. Nu visar det sig att keepern också är ett fan av IQ-befriande gruppen The Tea Party. Och Thomas har mage att säga att hans beslut inte var politiskt. Alltså, dra mig baklänges ”Tea Party Tim”!!!

För er som inte vet det redan är Boston som stad ett populärt fäste för demokraterna och lagets ägare, Jeremy Jacobs, ryktas vara en stor supporter och bidragsgivare för partiet. Bli inte förvånade om Thomas dagar i klubben är räknade då unge herr Tuukka Rask har spelat minst like bra som TPT har gjort den här säsongen. Jag har sett spelare bli jagade ur en stad för betydligt mindre olämpligt uppträdande.

Härligt att höra Henke Lundqvist erkänna att han höll på att skita knäck den dagen han fick höra att John Tortorella skulle bli New York Rangers nye coach.

En annan personlighet som jag diggar är Detroits keeper Jimmy Howard. Burväktaren är alltid lika trevlig och tillmötesgående när vi journalister vill få en pratstund med honom. Påminner lite om Nicklas Lidström faktiskt.

Om där är något positivt att ta med sig från All Star-Weekend får det bli vissa övningar under Skills Competition. Det händer alltid något skoj där som får en att dra på smilbanden framför burken. Hade det inte varit för den delen av programmet hade jag struntat i att titta på tramset överhuvudtaget.

Ottawas Erik Karlsson, fan, det var en snabb jäkel! Snabbast av alla var dock en annan svensk New York Rangers Calle Hagelin. Impad e moi!

Breakaway Challenge där spelare – och målvakter – försökte skoja till det under övningarna roade nog mest folk som har taskig humor. Jag fann i varje fall inte deras pajasagerande speciellt uppmuntrande. Tvärtom, ibland blev det så pinsamt att jag tvingades trä filten över huvudet i korresoffan.

Hårdaste skottet hade inte helt oväntat jättebabyn Zdeno Chara. Det är nästan lite ”fusk” att Bostonbacken får vara med och tävla när han är två huvuden större än alla andra i tävlingen. Chara vann tävlingen med ett skott som mätte hela 108,8 mph trots att hårdskjutande Nashvillebacken Shea Weber fick till 106,0 mph, vilket hade varit nytt rekord även det om inte slovaken hade fått in ett par ruggiga mörsare med sin spade. Respekt!

Vad fasen pysslade Rafael Nadal med i slutet av femte setet mot Novak Djokovic? När man som Nadal leder med 4-2 i femte och avgörande set och motståndaren är nere och tar räkning till åtta är det bara ”no mercy” som gäller. Den halvt svimfärdige Djokovic kunde ju varken springa eller andas för fan! Istället släppte Nadal in Djokovic i matchen i mitten av femte set och till slut så stod serben där som segrare trots allt i tidernas längsta majors final.

Imponerande dock att Djoko lyckades vända matchen med tanke på hans tillstånd, men då jag är en big time Rafa fan så var denna förlust mer svårsmält. Det värsta är att resultatet gör resten av säsongen hopplöst ointressant. Man kan kalla det för ett psykologiskt övertag som inte går att reparera. Hade Rafa vunnit matchen hade han fått det självförtroende han så desperat behöver för att spöa Djoko i kommande majors i Paris, Wimbledon och US Open. Nu blev det istället ytterligare en tung förlust för spanjoren.

Kan Rafa inte vinna under sådana här förhållanden mot Djoko gör han det aldrig. Detta kommer att sitta i huvudet på spanjoren för tid och evighet. Jag ställer mig tveksam till om serben kommer att låta sin rival komma tillbaka ytterligare en gång för ännu en femsetare. Närmare än så här kan man inte komma och ända torska. Bittert för Rafa Nadal.

Under söndagen hölls själva All Star-matchen och den, tja, den såg jag inte mycket av. Än en gång blev det snabbspolning med bild. Det hela var över på några sekunder. Ni missade inget…

Vi hörs

Bruno

Precis hemkommen från en snabbvisit till min favoritstad Las Vegas och dyker upp precis innan matchstart till matchen mellan Los Angeles Kings och Ottawa Senators.

What happens in Las Vegas stays in Las Vegas säger man. Nja, min buksmärta följde med mig hem från spelstaden så jag beslutade mig för att skippa krubbet i Staples Centers matsal.

Det blev på tok för mycket mat på buffén igår på flotta Palazzo. Brudens idé förresten att bo på detta hotell då hon är fin i kanten och vägrar att ta in på Cockroach Inn (Motel 6 och dylika motell) Med tanke på hur wild and crazy Las Vegas är så finns det vissa grejor man bör undvika. Ät till exempel aldrig buffé samma kväll som ni skall ut och roa er eller göra något överhuvudtaget i Sin City. Big fucking mistake people!

I stort sett alla hotell och casinon i spelstaden har utmärkta bufféer. Ett råd till alla som har vägarna förbi LV är att om ni känner för att kränga käk tills ni rullar ur fanskapet så gör det på en dag ni ämnar göra absolut ingenting annat än att slappa vid poolen eller när ni är på väg att lämna staden. Det verkar som om jag aldrig kommer att fatta detta. Trots att jag höll igen och ”bara” käkade två tallrikar med mat så var jag nära på spyfärdig efteråt. Efter buffén hade jag apati för allt från att spela Texas Hold-Em till att supa skallen i bitar. Det blev lite spel på banditerna med bruden som tycket sådant är jättekul och för att sedan ligga och tycka synd om sig själv på rummet resten av kvällen. What a waste of time.

Ottawa Senators är som sagt i staden vilket inte tillhör vanligheterna. Danne Alfredsson och Erik Karlsson är svenska spelare i laget. Var på tok för upptagen under första perioden att ventilera min avsky över min hjälte Tim Thomas tilltag tidigare under dagen för att kolla in svenskarna på isen.

Stanley Cup-vinnarna i Boston Bruins besökte Vita Huset idag för att ta emot president Barack Obamas gratulationer, vilket är tradition i USA oavsett om det är NHL, NBA, NFL, MLB eller MLS det handlar om. Alla i laget dök upp utom målvakten Tim Thomas som skyllde på att han hade politiska orsaker att inte närvara. Det är ingen hemlighet att jag är en stor fan av Timmy T, men idag hamnade han på min jubelidiotlista. Thomas själv menar på att politik inte var orsaken till hans beslut, men hans förklaring på Facebook osar politik lång väg. Förklaring suger! Ärligt talat är hans ursäkt helt oacceptabel.

Oavsett vad Thomas står politiskt så handlar besökt i The Oval Office om sport och inte politik. Boston var där för att representera laget och staden, men den egoistiske Thomas valde istället att göra det hela till en personlig grej.

Du har alltid varit en hjälte för mig Thomas, men idag är du en pure fucking douchebag. Plain and simple. Nuff said!

Ottawa är bara ett av många överskattade lag från Eastern Conference som dyker upp i Staples Center max en gång per säsong för att torska mot Los Angeles Kings. Faktum är att Ottawa inte vunnit mot L.A. på tolv år.

Detroit Red Wings vinner sin 17 raka match i Joe Louis Arena. Inget annat lag har lyckats vinna så många matcher i egen hydda på 36 år. Nicklas Lidström och gänget leder nu hela ligan med 67 poäng, tre pinnar före ett koppel av lag – New York Rangers, Boston Bruins, Chicago Blackhawks och St, Louis Blues – med 64 poäng.

Alex Ovechkin får sitta och titta på Washington Capitals nästa tre matcher från pressläktaren. Ovechkin är avstäng efter en totalt onödig tackling på Pittsburgh Penguins Zbynek Michalek i helgen Med tanke på att ryssen kör med sådana där brutala tacklingar mest hela tiden så var det bara en tidsfråga innan han blev avstängd.

Kungarna har 2-0 efter halva matchen. Inte förvånad alls då Ottawa suger. Varför de ställer sållet Craig Anderson i kassen blir jag inte klok på. Anderson sög när han var i Colorado och är lika usel ikväll som alltid. Dock talar hans stats en annan historia då han är 25-14-4 so far. Inte illa för en skogspekka. Nu skall det dock tilläggas att detta är stats för en målvakt i Eastern Conference. Hade Ottawa spelat i Western Conference så hade Andersons siffror inte varit lika smickrande. Trust me.

Los Angeles gör 3-0 i spel fem mot tre. Ottawa är bleka ikväll. Blir inte klok på varför så många lag från öst inte är taggade nog när de kommer på besök. När lag från väst besöker öst är det ju full rulle som gäller.

Oops, straff för kungarna. Trevor Lewis av alla spelare trixar in 4-0 innan periodvilan. Alla åskådare får en McFlurry-dessert om laget gör mål under den sista minuten av andra perioden. Klubben har inte behövt ge ut många sådana den här säsongen då det ofta brukar bli max två mål framåt.

Pittsburgh är på gång igen efter en tung period. Laget är på tok för bra för att missa slutspelet. Skador är orsaken till det klena resultatet för ett tag sedan, men nu börjar pingvinerna få tillbaka sina lirare en efter en inklusive backstjärnan Kris Letang.

Det är betydligt muntrare tongångar i ankdammen numera. Anaheim Ducks har vunnit fem raka och är 8-1-1 i de tio senaste. Anaheim är nu ”bara” elva poäng från en slutspelsplats. Mirakel har skett tidigare…

Matchen mot Ottawa är kungarnas sista match på ett tag. På torsdag sätter All Star-spektaklet igång och på söndag är själva All Star-matchen. Ligan drar sedan igång igen tisdagen den 31 januari. Undrar hur många lirare som kommer att hoppa av denna pinsamma tillställning med den ena usla ursäkten än den andra. Nicklas Lidström och Teemu Selänne har tackat nej, men ni kan räkna med en hel del avhopp innan matchen på söndag.

Vi hörs

Bruno/Skånskan

Ensam hemma. Aaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhh!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Ursäktar av det grövsta att det inte blivit mycket bloggande på sistone. Svårt som fan att få ro och skriva när det hela tiden skall faras fram och tillbaka mellan LA och Indio. Ibland känner man sig som ett resande bagage (traveling suitcase). Man hinner ju för fan inte packa upp skiten från väskan förrän man skall iväg igen. Som sagt, ofta är det till Indio, staden med över 330 soldagar på ett år ni vet, som slutmålet heter på de flesta utflykter. Kosan styrs antingen ditåt, nordöst till Las Vegas om vi har gäster från Europa på besök eller norrut straight up till Reedley där finnarna har en egen kamping.

Visst är det skönt att bada i poolen och sitta och pimpla alkohol i Indio mest hela tiden utan att man förtar sig det minsta, men arbetsnarkoman som jag alltid har varit kliar det i fingrarna efter ett tag. Jag måste göra något kreativt efter ett tag annars klättrar jag på väggarna. Det får gärna bara vara lite golf, cykling eller löpning bara det händer något utöver att göra ingenting. Sitta och såsa vid poolen är kul i mindre doser och någon jävla solbrännesnubbe har jag aldrig varit.

Riikka, bruden alltså, är ute och äter sådan där äcklig sushi med sina polare i The Booze Patrol, hippa och coola som de tror att det är för att det äter denna trendiga smörja.

Sushi är nog den mest överskattade maträtten genom tiderna. Fy fan för rå fisk! Det är illa nog med fisk, men nu är det rå fisk vi snackar om mina damer och herrar. Det är lite av en rätt som enbart högfärdiga storstads-wannabes käkar. Inte fan ser ni någon käka sushi i Tyringe eller Hässleholm. Inte ens min mor som annars älskar all jävla fisk som det går att dra upp ur en pöl gillar sushi. Nä, i min hemstad Tyringe kör vi kött och potatis, sås och lingon. Slår man på stort så blir det köttfärssås och spagetti, päregröt och körv eller korv stroganoff. Enkla klassiska rätter som håller i alla väder. Slurp säger jag när denna typ av hushållskost kommer på tal. Bruden brukar kalla mig en country bumpkin för att jag inte vill rätta mig i ledet till hennes och hennes familjs diet. Ni kan kalla mig vad ni vill, men är det något jag inte är så är det en vända kappan efter vinden person. Det där borde nog vara crystal clear redan för alla läsare. Nog om detta.

Då bruden är ute och flaxar i Culver City eller dess omnejd då åker ljudet upp på max på min flat screen TV. Kallar det själv för TRUE MAN STYLE-volym!

Los Angeles Kings avslutar sin korta bortaturné med match mot Vancouver Canucks och jag är så pumped upp som man kan bli då vi snackar toppmöte i Western Conference. Det blir alltid jävligt bra matcher när Canucks och Kings drabbar samman oavsett tabelläge.

Kings gav sig själv en fin nyårspresent då de avlutade det forna året med en 4-1 vinst mot kanadensarna i egen igloo.

Bra drag som vanligt i inledningen mellan dessa två lag. Kings är tveklöst ligans värsta målsumpare och denna match är inget undantag. Kungarna får en hel drös lägen under de första fem minuterna och bränner dessa i sedvanlig ordning. När man får ett läge mot ett lag som Canucks måste trissan in. Det går inte att vela och hoppas på 0-0 kan man glömma när bröderna Sedin och gänget står för motståndet.

Kings bränner som sagt ett antal jättelägen i inledningen. Man får dock se positivt på detta då de ofta brukar bli gnethockey i första när kungarna är på burken.

Kings Kyle Clifford kommer helt fri med Roberto Luongo som är såll för Canucks denna afton och försöker sig på en Foppa som så när slinker in. Fy fan vilka lägen kungarna har alltså. De avlöser varandra stup i kvarten liksom. Man sitter nästan och blir förbannad då det efter halva första perioden borde ha stått minst 3-0 till Kings. Kanske ännu större siffror om man satt åtminstone hälften av chanserna. Jo, så ni läste rätt mina damer och herrar, Kings äger matchen de första tio minuterna mot heta Canucks som ser så vilse ut på isen att man nästan kunde tro att det är Columbus som står för motståndet.

Efter knappt tio minuters spel är det fördel Kings i skottstatistiken, 13-2. Utskåpning på isen, men 0-0 på jumbotronen som vanligt när Kings lirar. Det positiva är dock att om Kings har nollan intakt bakåt. Är det något som kungarna är bra på så är det att spika igen. Klubbens defensiv har varit rock solid hela säsongen och det är inget som tyder på att det kommer att förändras inom den närmaste tiden. Inte nu när Darryl Sutter är kapten på skutan.

Jonathan Quick MVP!!!

Bröderna Sedins lag är så offensiva man kan bli. Det innebär i sin tur att lägen uppstår bakåt för motståndarna då det ibland kan bli lite väl mycket full fräs framåt ishockey gör gossarna i Canucks. Det är också en av många orsaker att det alltid bjuds på fin underhållning när detta lag är med och leker på isen.

1-0 till Kings!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

DJESS, där satt fanskapet till slut. Luongo har varit som en vägg i inledningen, men det kan ju inte hålla hur länge som helst.

Dra mig baklänges, men är det inte ”Panncakes” som styr in trissan? Vi snackar om Dustin Penner som fick ryggskott när han käkade pannkakor till frukost för ett tag sedan. Jo, ni läste rätt. Denna incident har Penner fått höra till leda både från lagkamrater, motståndare och fans.

Fansen i Vancouver skall som vanligt provocera motståndarna och idag har de placerat en sirapsburk bakom Penner i båset som fick Kings kommentatorer Bob Miller och Jim Fox att gapgarva.

Kungarna dödar ytterligare ett numerärt underläge och genast är Bobban Miller där och skall pladdra statistik. Och andra sidan visst är det imponerande siffror vi snackar om. Kings har dödat 47 av de 50 senaste och 93 av de 100 senaste. De hade en mäktig svit på tja, över 40 raka när Dallas fick ett helt oförtjänt 4-3 läge i en match nyligen. Hade det inte varit för detta debacle hade laget säkert haft en svit på typ 60 raka vid det här laget för så bra är lagets pk.

Canucks har ligans bästa pp och förr eller senare utnyttjar laget ett överläge. Danne Sedin har lite flax och kvitterar helt orättvist till 1-1 i början på andra medan Willie Mitchell sitter i syndabåset för Kings efter en diskret billig tripping. Bröderna Sedin och gänget kan tacka zebrorna för den skänken.

Tänka sig att St. Louis Blues toppar Western Conference och New York Rangers toppar Eastern Conference för närvarande. Är det några lag som sugit hästballe när de mött Kings så är det just Blues och Rangers. Henke Lundqvist gäng var pinsamt dåliga i premiären i Globen och Alexander Steens gäng var bedrövliga när de var på besök i höstas i Kings season opener i Staples Center.

Det finns två förklaringar varför Blues och Rangers ångar på: Ken Hitchcock och John Tortorella. Dessa två herrar är definitivt kandidater till utmärkelsen Coach Of The Year.

Vilket lag har ligans två bästa målvakter?

Boston: Tim Thomas/Pekka Rinne
Los Angeles Kings: Jonathan Quick/Jonathan Bernier
St. Louis: Brian Elliott/Jaroslav Halak
Vancouver: Roberto Luongo/Cory Schneider

Svar: Boston, hands down!!!

Matchen böljar fram och tillbaka och inte helt oväntat står det 2-2 efter ordinarie tid.

Kings lyckas åter igen knipa en pinne. I förra matchen mot Edmonton slarvade klubben bort segern mot ett lag som torskat fem matcher på raken. Onödig förlust för kungarna mot ett ängagäng. Ikväll mot ett av ligans bästa lag avgör Kings på straffar och ror hem en bonuspoäng. Både Justin Williams och Micke Richards levererar med ett par förträffliga pytsar som Luongo inte har en suck på.

Starkt av Darryl Sutter att plocka bort Anze Kopitar från straffläggningen. Visst, Kopitar är lagets bäste spelare, men när vi snackar straffar har slovenen varit brutalt usel denna säsong. ”Mr. Penalty Shot” Jarret Stoll har också varit usel den här säsongen och även han har fått stiga åt sidan när det nalkas shoot outs. En stor skillnad på Sutter och fd. coachen Terry Murray som envisades med att låta Kopi och Stoll lägga straff efter straff trots att de missade stup i kvarten. Härligt med en coach som har fingertoppskänsla.

Kings grejar två pinnar och har fortfarande bara förlorat en match under ordinarie tid sedan Sutter tog över skutan. Imponerande att ett lag kan plocka så många points utan att göra särskilt många mål.

Efter succén med dokumentäre 24/7 rider HBO på vågen och kör en ny grej som heter NHL 36. Filmteamet följer en spelare i 36 timmar kort och gott. Tidigare har Patrick Kane, Chicago och Marchand, Boston bevakats. Nu är det allas vår Nicklas Lidströms tur. När HBO är inblandat kan det bara bli jävligt bra betyg på det hela. Har inte sett programmet med Kane, men diggade Marchand-episoden skarpt.  Ärligt talat skiter jag i vem de bevakar då jag mest är glad att det finns något i kolla på i hockeyväg som håller klass. Att behöva vänta tills december för ett nytt 24/7 är lite väl lång tid.

Vi får dock hoppas att Lidström agerar bättre än han gjorde i reklamfilmen med Anaheims tråkmåns Corey Perry häromveckan. Perry som måste vara tidernas sämsta skådespelare alla kategorier. Lidström är för snäll och trevlig för att agera framför kameran och Perry är lika roande som en bunke chipssmulor i sängen. Hade gärna sett några andra gossar göra den reklamen. Sorry Lidas, men håll dig till puck och klubba.

Avslutar kvällen med att kolla på sammandraget NHL Overtime där Jeremy Roenick och Mike Keenan ofta gästar. Keenan coachade och Roenick spelade för mitt absoluta favoritlag Chicago Blackhawks under tidiga nittiotalet där även hjältarna Eddie Belfour och Chris Chelios ingick. Jag anser än idag att det ultimata defensiva laget i NHL genom tiderna var just Blackhawks årgång 1990-1992. Vilka minnen det framkallar när jag skriver dessa rader.

Vi hörs.

Bruno

Washington Capitals är på besök i Casa Staples. Detta är enda mötet lagen emellan denna säsong. Och så kan det faktiskt förbli då det förbannade spelarfacket röstade ner förslaget om en ny konferensindelning.

Don Fehr fuck you!!!!!!!!!!

Just nu hatar jag spelarfacket alias NHLPA och framför allt deras representant Don Fehr med passion. Både ägare och framför allt 100 procent av fansen ville se detta förslag bli verklighet. Dock inte de bortskämda och överbetalda slynglarna till spelare som bölar att de tvingas resa lite mer om förslaget hade blivit verklighet. Sluta böla, ni har betalt för att spela och inte gnälla som en bunke barnrumpor! Er går det fan i mig ingen nöd på.

Det är rent ut sagt för jävligt hur dessa bekväma mångmiljonärer som åker lyxcharter mellan matcherna har mage att böla över lite extra restid. Ni NHL-spelare har överbetalt för att lira hockey redan som det är. Det verkar som om spelarna bara tänker på sig själva och skiter fullständigt fan i fansen som så gärna vill se alla lag åtminstone en gång per säsong, istället för att som det är nu tvingas se något skitlag från samma division typ 6-8 gånger per säsong. Tack för det alla hösäckar i spelarfacket. Grrrrrrrrrrrrr!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag får ta ett snack med Nicklas Lidström om detta inom kort. Lidas får försvara sina kollegor för nu är ju på krigsstigen.

Tyvärr handlar allt detta strul om politik. Parterna skall nämligen förhandla om ett nytt så kallat collective bargain agreement i sommar (läs: juli). Spelarna har redan grävt ner sig i skyttegravarna och vill väl redan nu visa att de menar allvar tuffa grabbar som de är. Jag är rädd för att allt det här kommer att leda till är en ny strejk eller lockout. Take your pick, det suger oavsett vilket. De som lider mest är fansen och alla poor bastards som jobbar i eller runt omkring varje arena där dessa slynglar spelar. Men det skiter väl scrubsen i.

Kings har slängt in sällan använde Jonathan Bernier i kassen som visar sig på ”styva linan” direkt genom att släppa in första skottet på mål. Ett tamt skott från Marcus Johansson som tom min morsa hade räddat med förbundna ögon. Jaha, då har vi väl redan förlorat den matchen då Kings inte vet hur man skall få in gummitrissan i målet.

Alltså har ni varit med om maken? Kings är så förbannat usla att de inte ens lyckades peta in en enda futtig puckjävel mot ligans värsta soplag Columbus Blue Jackets. Detta trots att domarna visade ut spelare i Columbus på löpande band. Det var spel både 5-4 och 5-3 stup i kvarten och trots det så lyckades Kings inte få in en enda puck mot ligans näst sämsta boxplay lag. Man kan inte få mer till skänks från zebrorna än vad Kings fick under den matinéföreställningen. Pinsamt är bara förnamnet!

Jag var så jäkla äcklad över Kings spel mot Columbus att jag skrotade min blogg i helgen.

Los Angeles Kings MÅSTE trejda några scrubs fortare än kvickt. Ta vem som helst i laget bara det blir en förändring. Skit samman alltså. Det går ju inte att vinna varje match med 1-0. Jag är också förstummad att laget bara förlorat en av de tio senaste under ordinarie matchtid (6-1-3) och bara släppt in fyra mål på de sex senaste matcherna (0.67/mål per match) med det förutsägbara spelet både fem mot fem och i power play. Det är också rätt imponerande.

Varför inte trejda Bernier som helt klart inte är sig lik då han får stå typ var tjugonde match. Det är fullt förståeligt att han är ringrostig när han sällan syns mellan stolparna. Och andra sidan, det är en keeper som är eftersökt och det borde ge en hel del fina spelare i retur. Tror jag i varje fall…

På tal om keepers, ligans MVP för tillfället heter Jonathan Quick hands down. Kollegorna Timmy Thomas och Henke Lundqvist får ursäkta, men hur akterseglade hade kungarna varit utan sin frälsare Quicky i kassen? Bland utespelarna lägger jag min MVP-röst på Chicago Blackhawks Jonathan Toews. Allow me NOT to explain that. Toews är gjuten och hör sen!

Skriver detta samtidigt som Kings gör både 1-1 och 2-1 redan i första perioden. Drömmer jag eller är det verkligen sant? Kungarna har nämligen gjort lika många mål i första som de gjort i de senaste tre totalt under ordinarie tid.

Trots att jag låter som en grällig gammal kärring så är inte allting fucked up i Kingslägret. Lagets boxplay är rock solid med stort R som vanligt. Inte ett enda mål insläppt i de 35 senaste i spel i numerärt underläge for my boys in black. Kanske ännu mer imponerande är att de dödat 81 av de 84 senaste i boxplay vilket är det samma som 96.4 procent. Nu är ”Stats Bruno” igång på riktigt här.

Boston och Vancouver rök ihop för första gången sedan Stanley Cup-finalen. Det var Old Time Hockey när den är som allra bäst. Jag var alldeles salig i kalsongerna. Detta måste ha varit årets match. Synd att Vancouver vann. Sorry Sedin Bros., men jag är lika lite fan av ert lag som jag är av Detroit oavsett hur många svenska gossar de än klämmer in i rött och vitt

Wow, Kings gör 3-1 i början av andra perioden. Det måste ha varit gröten som farbror Sutter tvingade i spelarna i morse för att få fart på målskyttet. Go Sutt, han har verkligen fått ordning på det mesta utom att göra mål.

Slänger ett getöga på statistiken som jag som vanligt blir bombarderad med under matcherna och upptäcker att Caps torskat de fyra senaste mot Kings. Alexander Ovechkin och grabbarna boys från landets huvudstad har faktiskt inte besegrat Kings sedan 2005. Och andra sidan, jag är ju ingen fan av detta överskattade lag och få inte igång mig på the one man show Alex Ovechkin nu.

Nä, Caps är inget topplag i år och just nu är de bedrövligt dåliga med eller utan Nicklas Bäckström i laget. Den tippade Stanley Cup-favoriten ligger inte ens på slutspelsplats och nu snackar vi om den betydligt vekare Eastern Conference gott folk. Ligger man inte på slutspel i öst då kommer det att bli mycket stryk under en charterresa way out West. Denna match är ett lysande exempel på detta faktum.

På tal om Bäckström, det måste suga för förbundskapten Pär Mårts, som är på besök i Casa Staples ikväll, att Bäckis har varit ofin nog och tagit sitt pick och pack och återvänt till huvudstaden. Bäckis hjärnskakning verkar vara värre än befarat. Trist för jag såg fram emot att se honom ikväll ihop med sin ryske vän Ovi. Torsk hade det nog blivit ändå, men det är alltid kul att se en spelare som sällan avlägger ett besök i vår gryta.

Var håller Mike Richards hus? Jag har öst beröm över Mickes insats tidigare, men i de senaste matcherna har han lyst med sin frånvaro.

Caps keeper Tomas Vokoun gör en brutal räddning på Jack Johnsons jätteläge i spel 4-4. Det hade varit rullgardin ner där för Ovechkins gäng om den hade suttit. Vi vet ju hur svåra kungarna är att tas med i tredje perioden om de har ledningen efter två. Närmare bestämt 70-0-5 i de 75 senaste mina damer och herrar.

Sent i andra gör Kings 4-1 genom Jarret Stoll. Caps är ligans mest överskattade lag. Jo, även mer överskattade än New York Rangers som jag måste lyfta på hatten för Henkes gäng nu efter ett gediget sågande säsongen igenom so far från min sida. Jag har gnällt på dem tidigare, men Rangers är faktiskt ett rätt bra lag. Inte lika bra som deras första placering i hela ligan visar, men dock bland de tio bästa typ. Kom dock ihåg att det inte är nu ett lag skall vara i toppform utan i början på april månad då slutspelet sätter igång. Glöm inte det Henke Lund and da gang in da Big Apple. Jag är rädd för att King Henk kommer att matchas för mycket och att det kommer att straffa sig längre fram i vår.

Caps drar på sig ytterligare en utvisning i början av tredje perioden. Spel fem mot tre nu. Det dröjer inte många sekunder förrän zebran blåser i visselpipan igen och visar ut slovenen Anze Kopitar för goalie interference. Ett horribelt domslut som får fansen att sätt popcornen i halsen.

Willie Mitchell och Jason Chimera ryker ihop –igen – i tredje. De pucklade på varandra redan i första och jag fick snabbt titta i mina stats om Chimera är en av bortalagets busar då Mitchell nästan aldrig slänger lovikavantarna och sätter sig i syndabåset oavsett vem som jävlas med honom. Visar sig att inte heller Chimera är en notorisk fighter. Måste vara något annat gammalt groll som legat och grott gossarna emellan. Kul med lite fistikuffs var det i alla fall vilket alltid uppskattas av publicum.

Kings Kyle Clifford gör en mycket bra match. Kunde inte Clifford också slängt hanskarna som han brukar göra så att han hade fått till ett äkta Gordie Howe hattrick? Clifford gjorde ett mål och en assist, men saknade fistikuffs i protokollet som hade fullbordat det hela.

Förresten, hatar lovikavantar. Fan, man ju inte göra någonting med den skiten på nävarna.

Efter 5-1 reducerar Macke igen en aning orättvist till 5-2 på en lucky bounce. Caps har varit usla och Alex Ovechkin sög inte helt oväntat duktigt måste jag medge. Ovi har aldrig varit annat än kass när han besökt La La Land för match mot kungarna i Casa Stapels.

Slut 5-2. Dags att masa sig hemåt.

Vi hörs

Bruno

SWEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEDEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEENNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN!!!!!!!!!!!!!!

Där satt fanskapet!

Tänka sig att det är vårt första mästerskap för juniorer sedan 1981. Hur är detta möjligt?

Ställde mig upp och tjoade rätt högt i Staples Centers matsal när Sverige avgjorde JVM-finalen mot Ryssland i förlängningen. Vilken rysare alltså. Fick en liten ”dämpa dig blick” från Los Angeles Kings PR-kille Mike Altieri då Kings vs. Coyotes hade satt igång på en av de övriga TV-monitorerna. Men vad fasen Altieri, det är ju våra Småkronor som vunnit guld. C´mon man!

Tala om total dominans. Hur fan har Ryssland lyckats ta sig till final med det laget? Det var ju spel mot ett mot under i stort sett hela matchen samt i förlängningen. Tala om utklassning, men trots det inga mål förrän i sudden death. Med andra ord, påminner om Los Angeles Kings i NHL.

Inte helt oväntat står det 0-0 efter första perioden mellan Kings vs. Coyotes. What else is new?

Det blev lite av varje som slank ner idag under den obligatoriska måltiden inklusive glass. Jag vet, ingen glass hade man lovat, men jag dök upp tidigt för att kolla in JVM-matchen mellan Sverige och Ryssland och var tvunget att mumsa på något då det drog ut på tiden. Kunde fan inte låta bli. Det blev även lite popcorn får jag lov att erkänna så här i guldruset. Får banta i morgon istället. Vi vann ju precis guld ursäktar man sig.

Hade ingen spade till glassen så jag bad de gamla målvakterna Sean Burke och Ron Hextall att maka på sig i matkön en smula så att jag kunde komma åt besticken. Excuse me fellows, but I need a spoon know what I am saying?

Smockat med gamla lirare i matsalen idag. Förutom Burke och Hextall såg jag även Rob Blake, Glenn Murray, Butch Goring och min gamle hjälte från det Kalla Kriget legendaren Vaclav Nedomansky som satt bredvid mig och kollade på VM-matchen. Nedomansky var den första hockeyspelare som hoppade av från Östblocket och flydde till Nordamerika. Gissa vem han höll på? Nedomansky som jobbar för Kings som scout börjar bli lite till åren och verkar inte alltid närvarande mentalt. Vid bordet satt även gamle Kings-legendaren Dave Taylor. Normalt sätt är Taylor ingen pratkvarn, men idag var han ovanligt traggig. Vi snackade om både det ena och det andra. Taylor som numera har arbetstiteln ”Director Of Player Personnel” för St. Louis Blues ses ofta på kungarnas hemmamatcher boendes i L.A. om han är. Borde inte spion vara hans arbetstitel?

Taylor och jag jiddrade om Anaheim Ducks någonsin skulle kunna tänka sig att trejda en av sina egna till Kings? I så fall, vad sägs om någon av herrarna Ryan Getzlaf, Corey Perry, Bobby Ryan, Teemu Selänne eller Saku Koivu? Äh, nä, det finns nog ingen chans att Ducks gör en kung av en anka. Att byta inom divisionen är inte aktuellt även om Ducks definitivt kommer att bli säljare modell värre när det nalkas trading deadline i slutet av februari.

Matchen mellan Kings och Coyotes börjar mer och mer likna JVM-finalen. Kings pressar på, men det står likt förbannat 0-0 efter två perioder. Ibland undrar man om Kings går in för att lira 0-0. Nu får de banne i mig skärpa sig offensivt.

Alltså, när fan skall NHL sluta upp med att låta en massa puckade kanadensiska fans sköta röstningen om vem som skall starta i den oerhört meningslösa All Star-matchen? Att kanadensarna inte har ett liv vid sidan om hockeyn är ju vida känt, men att det inte har mer skam i kroppen när de röstar var mer än vad jag förväntade mig.

Av de sex spelare som skall representera Eastern Conference i All Star-matchen finnes fyra scrubs från mediokra Ottawa, en överskattad back från usla Toronto och Bostons klippa Tim Thomas i kassen. Jo, jag är svensk, men inte någon av de fyra spelarna från Ottawa har i en första femma i en All Star-match att göra. Sorry Danne och Adam, men ni har inte i en första femma att göra varken nu, då eller senare. Timmy T är dock juten i kassen. Att Torontos James Reimer var runner-up bland burväktarna är ytterligare en skandal. Reimer är ett såll som släpper in fler mål än de flesta för ett lag med ligans sämsta defensiv. Om inte det är bevis nog att fansen ALDRIG borde få rösta fram spelarna som skall starta vet jag inte vad som skulle kunna vara det. Pinsamt! Jag menar, kan ni bara tänka er vilken skandal det hade varit om Reimer och inte Thomas hade fått flest röster bland målvakterna? Alltså, bara tanken gör mig heligt förbannad.

Under JVM-finalen annonserades det bland annat ut att ett VM i hockey för damer också är på tapeten. Turneringen spelas i april i Burlington i USA. Öh, jaha, där ser man…

Boston Bruins kör över Calgary Flames med hela 9-0 idag. Det är ingen tvekan om vilket lag som är ligans bästa. Notera att det stor klart även innan matchen mot Calgary.

När skall Brent Sutter get the ax i Calgary förresten?

Philly Fly avgör sent mot Chicago Blackhawks i torsdagens huvudmatch. Både gillas och ogillas på samma gång. Hjärtat klappar fortfarande lite diskret för Chican, men när laget spelar i Western Conference och är en rival till Kings får man ett annat perspektiv på det hela. Man vill ju att alla lag i väst utom Kings skall torska typ hela tiden.

Brad Richardson missar öppet mål när den annars mycket duktige Mike Smith är ute och cyklar. Richardson är en av lagets största scrubs. Inget snack om det.

Nya avstängningar att rapportera. Denna gång två riktigt solklara sådana.

1. Chicagos Daniel Carcillos brutala tackling på Edmontons Tom Gilbert borde ha gett detta obotliga sviskon minst dubbla antal matcher på läktaren. Nu blev det ”bara” sju. Den tacklingen hade varit sedd som våldsam även under Old Time Hockey-tiden. Carcillo borde inte få spela I NHL.
2. Calgarys René Bourques helt puckade armbåge på Washingtons Nicklas Bäckström borde även den ha gett ett antal extra matcher på läktaren. Bourque fick ynkliga fem matcher. Alltså, när man har sin armbåge uppe i huvudhöjd finns är det fullt uppenbart att det är för att skada en motspelare. Vad har han annars armbågen där uppe för?

Matchen mellan Kings och Coyotes går inte helt oväntat även den till övertid. Kungarna avgör matchen på direkten och vinner matchen med 1-0. Precis som Småkronorna gjorde några timmar tidigare. Fina fisken.

Matchvinnare Drew Doughty som för omväxlings skull gjorde sig förtjänt av sin på tok för höga lön.

Vi hörs.

Bruno