Arkiv för ‘Keith Richards’

Dressman-rock

17 januari, 2011 av Fredrik Thunberg

Foto: Scanpix

Att Rolling Stones nu för tiden framför allt är ett framgångsrikt och välskött företag (mer så än ett regelrätt rockband) har väl egentligen framgått med all önskvärd tydlighet sedan åtminstone tidigt 90-tal. Att bandet nu kommer med en egen klädkollektion i samarbete med herrklädkedjan Dressman kommer därför inte som någon chock. Det var ekonomistudenten Mick Jagger som på ett tidigt stadium tog tag i bandets finanser och är det någon av medlemmarna som har något intresse för liknande samarbeten så är det Jagger.

Men är då inte det här ett effektivt sätt att devalvera sångernas laddning och budskap? Tja, på väldigt kort sikt kanske. Däremot har jag svårt att se att det på längre sikt skulle solka ner bandets namn. Märk väl; Stones fick tidigt en ”anti-etablissemanget”-image stämplad på sig, en image som på något vis levt sitt eget liv i den journalistiska rapporteringen kring bandet i tidningar och böcker utan någon stor inblandning av medlemmarna själva. Bandet blev någon slags ställföreträdande rebeller utan att aktivt göra anspråk på det. Och låt oss vara uppriktiga – utan Jaggers affärssinne och intresse hade Stones knappast existerat i dag. Att det under de senaste decennierna med ojämna mellanrum faktiskt också blivit en del minnesvärd musik har nog mest att göra med den klassiska dragkampen mellan den strikte Jagger och fritänkaren Richards.

Pinsamt, Keith

11 november, 2010 av Fredrik Thunberg

Samtidigt som jag hämtar ut mitt exemplar av Keith Richards självbiografi ”Life” på stadsbiblioteket kommer nyheten om den gamle Stones-gitarristens pinsamma utfall mot Aftonbladets musikjournalist Markus Larsson. Larsson gav Stones konsert i Göteborg 2007 två plus, något som Richards av någon outgrundlig anledning hakat upp sig på. Snälla, varför bry sig? Keith Richards talesperson har givetvis förnekat att hotet mot Larsson skulle vara något annat än ett skämt, men faktum kvarstår; hela saken var ovärdig 2007 och är det fortfarande. ”Life” ska förresten ha sina stora poänger – jag lär återkomma till det, när smolket i glädjebägaren har lagt sig.

Keith vs. Weird Al

6 oktober, 2010 av Fredrik Thunberg

Den 26 oktober släpps äntligen Keith Richards memoarer ”Life”. Tisslet och tasslet på Stones-forumen har mest handlat om exakt hur mycket Mick Jagger-bashing boken kommer att innehålla. Själv hoppas jag att den ska hjälpa till att om inte sudda ut så i alla fall balansera den uttjatade bilden av Richards som heroinstinn kung av dekadens. Ett antal vilda år på 60- och 70-talen har format bilden av Richards, en bild som etsat sig fast och levt vidare, parallellt med hans stillsamma familjeliv i Connecticut.

Vet inte vad det eviga fastklamrandet vid Keith Richards som Vild Rockare och ställföreträdande rebell mot allt möjligt beror på. Däremot är jag ganska säker på att han själv tröttnat på den rollen. Rebellkostymen sitter dessutom allt sämre på en man verksam i ett band som sedan tjugo år tillbaka mer är ett framgångsrikt företag än en rockgrupp i traditionell mening.

Bilden som generellt träder fram i de Richards-intervjuer där journalisterna lagt sina egna fördomar åt sidan är istället den om en i grunden välformulerad person med sitt maniska musikintresse intakt. I väntan på fler ord från mannen själv kan jag ändå inte undanhålla er Weird Al Yankovics ”Keith Richards-intervju”.

Läs våra bilagor