Årets valrörelse skulle medföra det veritabla genombrottet för de sociala medierna, sas det redan i vintras. De svenska partierna sände delegationer över till Staterna för att på ort och ställe studera hur Obama-kampanjen hade genomförts. Nu skulle dess metoder importeras till Sverige.

Men frågan är om det har blivit så. När jag för någon timme sedan passerade Gustav Adolfs torg i Malmö myllrade det runt partiernas valstugor. Massor av ungdomar inte minst och många samtal över de uppställda borden. Lite av politikens Kiviks marknad.

Efterfrågan på personliga politiska samtal verkar faktiskt vara riktigt god. Vid några av stugorna syntes äldre vithåriga partiarbetare i livligt samspråk med ungdomar av skiftande etnisk bakgrund. Det ställdes frågor och argumenterades. Det antecknades i block och delades ut broschyrer. Valrörelse på fältet.

Och partiernas kampanjledningar säger att Operation Dörrknackning är det nya för året snarare än nätet. Visst spelar de sociala medierna roll, men mer för de redan intresserade och invigda. De ljumma och oinvigda måste man hitta till på annat sätt. Och ingenting slår det personliga samtalet, öga mot öga.

Att Barack Obamas kampanjledning i så stor utsträckning använde sig av sociala medier beror på att USA i grunden saknar organiserade partier. Där fungerar sociala medier framför allt som ett instrument för organisering av själva kampanjarbetet.

I Sverige finns fortfarande någorlunda rikstäckande partiorganisationer med möjlighet att mobilisera resurser för möten med väljarna öga mot öga. Tack och lov.

På Gustav Adolfs torg var det dessutom de vanliga fusktimrade och omålade friggebodarna som dominerade. Ingen förnyelse här inte. Med undantag för Centerpartiet som ståtar med en arkitektritad valstuga i mer djärv design. Förnyelse även på den punkten.

Valet 2010