Efter en dryg timme höll Muammar Gaddafi fortfarande tal, i en utbombad källarlokal med nedfallen bråte i bakgrunden, även om till och med nyhetskanalen Al-Jazeera slutade översätta i ren matthet vid det laget.

Gaddafis osammanhängande, konspirationsteoretiska tal kommer säkert bli en klassiker i diktatorretorikens annaler. De första 25 minuterna var en katalogaria av hans egna dygder, en uppräkning av hjältedåd och ifrågasättandet av varför folket inte uppskattade honom tillräckligt. Han definierade sig själv inte bara som en hjälte, utan sade bland annat (i tredje person som i hela talet) att Gaddafi ”är historien” och att han var ledare för ”Afrika, Asien och Sydamerika”.

Resten av talet, som landade på runt 90 min,  handlade om alla konspirationer mot honom och Libyen. Upploppen skyllde han på ”Nerdrogade ungdomar” och hänvisade till att de tar ”tabletter” som såldes till dem av utländska intressen. USA var en given bov, tillsammans med andra utländska intressen.

Det användes många djurliknelser,  ”smutsiga hundar och flottiga råttor” var populärt. Dock hotade han inte bara med västmakterna, utan en stor del av konspirationerna rörde sig också om fruktan för ett talibanvälde och han refererade gång på gång till ”skäggen”.

Hotelserna var många och grova, bland annat lovande han att ”rensa” Libyen hus för hus. Dödsstraff utlovades till alla som deltagit i protesterna. Mest intressant var kanske analysen av den egna situationen: han kallade sig själv martyr och menade att han skulle kämpa till döden och den sista blodsdroppen. Det är såklart beklagligt och tragiskt, eftersom många libyer lär få sätta livet till innan denna galenskap är över.

Generellt stod det klart att det rörde sig som en diktator som totalt förlorat fotfästet och verklighetsförankringen. Kroppsspråket var lätt att känna igen: den höttande näven, stampandet med foten och falsettskrikandet skulle lika gärna ha kunnat vara Adolf Hitler.

För den som vill se och höra hela talet kan man göra det på tv-kanalen Al-Jaziras hemsida: http://english.aljazeera.net/